Säkerhetsåtgärder får ofta större utrymme än förebyggande arbete i svensk kontraterrorism, enligt Umeå universitet i ett pressmeddelande via TT. I en ny avhandling undersöker polisen och forskaren Susanna Bellander hur strategier mot terrorism utformas och genomförs – och pekar på behovet av bättre balans.
Resultaten visar att reaktiva åtgärder ofta prioriteras på bekostnad av långsiktiga förebyggande insatser och demokratistärkande arbete.
– Vi måste sluta se säkerhet och frihet som motsatser. I tider av oro behöver vi skydda båda, säger Susanna Bellander, polis och doktorand vid Enheten för polisiärt arbete.
Reaktiva åtgärder dominerar
Avhandlingen bygger på dokumentanalys, intervjuer med polisanställda under 2022 och 2025 samt en nationell enkätstudie efter terrordådet i Stockholm 2017. Trots att förebyggande arbete ofta lyfts i strategier visar studien att operativa och kortsiktiga insatser tenderar att ta över i praktiken.
– Som polis har jag sett behovet av kraftfulla åtgärder i skarpa lägen. Som forskare har jag lärt mig att långsiktig säkerhet kräver något mer – en ständig medvetenhet om vad vi riskerar att förlora om demokratin kompromissas i skyddets namn, säger Susanna Bellander.
Legitimitet och inkludering i fokus
Bellander framhåller att skyddet av medborgerliga rättigheter är en förutsättning för effektivt säkerhetsarbete. Legitimitet, tillit och rättssäkerhet lyfts som centrala faktorer. Studien visar också att personer med låg livskvalitet eller svag samhällstillhörighet påverkas mer negativt av terrordåd, vilket understryker behovet av inkluderande strategier.
Efter 15 år som polis disputerar Bellander vid Medicinska fakulteten. Avhandlingen argumenterar för att kontraterrorism ska vara proportionerlig, ansvarstagande och integrerad – med fokus på både skydd och rättigheter. Avhandlingen har titeln ”The Swedish police and counter-terrorism: paradoxes and practices”.
