Tillgång till andra religiösa tolkningar än rekryterarnas kunde hjälpa personer att stå emot våldsbejakande islamistiska budskap. Det framgår av en studie från Jönköping University. Religionens betydelse var dock inte entydig: hur den tolkades och vilka religiösa auktoriteter personerna vände sig till påverkade om den fungerade som skydd.
– Vilka religiösa tolkningsramar och auktoriteter individen har tillgång till och hur dessa används för att förstå politiska konflikter och religiösa skyldigheter påverkar hur religionen fungerar och om den kan motverka radikalisering, säger Marco Nilsson, professor i globala studier vid Jönköping University.
Nilsson intervjuade 22 personer i Göteborg som mött jihadistisk propaganda eller rekryteringsförsök men inte anslutit sig till jihadistiska grupper i konfliktzoner. Studien undersöker därmed dem som stod emot påverkan, medan tidigare forskning främst har studerat personer som radikaliserats.
I intervjuerna framträdde flera samverkande skyddsfaktorer: familj, vänner, utbildning och framtidsmål. Många prövade också rekryterarnas argument mot egna kunskaper och värderingar och övervägde följderna av att resa till ett konfliktområde. Enligt studien var löften om gemenskap och mening mindre lockande för personer som redan hade meningsfulla relationer och framtidstro.
Nilsson bedömer att resultaten kan användas för att utveckla förebyggande insatser som stärker sådana relationer och människors förmåga att granska extremistiska budskap. Rapporten ”När rekryteringen misslyckas – Skyddsfaktorer mot våldsbejakande islamistisk radikalisering” har tagits fram på uppdrag av Center mot våldsbejakande extremism, CVE.
