Inför riksdagsvalet 2026 har vi ställt samma frågor till alla riksdagspartier. Alla publicerade intervjuer finns här.
1. Vad inom totalförsvaret ser ni som viktigast att utveckla under kommande mandatperiod?
Vi ser det civila försvaret som helt avgörande att utveckla. Ett starkt civilt försvar är lika viktigt som det militära för att bygga ett motståndskraftigt samhälle för allt från pandemier till väpnade angrepp. Detta inkluderar att stärka kommuners och regioners förmåga, säkra försörjningen av mat och energi samt bygga motståndskraft från grunden i hela landet. Vi har varit pådrivande för att denna del av totalförsvaret ska prioriteras och ser det som en central uppgift för att säkerställa hela landets trygghet i en orolig tid.
2. Hur mycket vill ni satsa på det civila försvaret under kommande mandatperiod? Vad ska pengarna användas till och hur ska satsningen finansieras?
Vi har varit en drivande kraft i den blocköverskridande överenskommelsen från juni 2025 som säkrar ytterligare 50 miljarder kronor till det civila försvaret, utöver de 37,5 miljarder som beslutades 2024. Pengarna ska främst användas till att ge kommuner och regioner en långsiktig beredskapspeng för att bygga upp lager, ledning och övningsverksamhet. De ska även gå till nationell lagerhållning av livsmedel, läkemedel och drivmedel samt för att säkra samhällsviktig infrastruktur. Finansieringen sker inom ramen för statens budget och vi vill säkerställa att medlen kommer hela landet till del.
3. EU-kommissionen har stämt Sverige för att CER-direktivet inte implementerats i tid, den skulle varit implementerat oktober 2025. Hur ser ni på det och vilka åtgärder vill ni se?
Det är beklagligt och ett tecken på bristande handlingskraft från regeringen att Sverige inte har lyckats implementera CER-direktivet i tid. Förseningar i lagstiftningsprocessen riskerar att underminera både Sveriges anseende i EU och vår nationella motståndskraft.
För Centerpartiet är det dock helt avgörande att när implementeringen väl sker, så görs den på ett korrekt och genomtänkt sätt. Vi har konsekvent drivit linjen att Sverige måste förhindra överimplementering av EU-lagstiftning, så kallad ”gold-plating”. EU-regler ska som huvudprincip implementeras på en miniminivå för att undvika onödigt regelkrångel och inte försämra svenska företags konkurrenskraft.
Vår åtgärd är därför att sätta press på regeringen att snabbt slutföra arbetet, men framför allt att säkerställa att den kommande propositionen utformas pragmatiskt och utan onödiga nationella tillägg. Fokus måste ligga på att stärka motståndskraften effektivt, inte att skapa ny byråkrati.
4. Vid störningar i logistikkedjor och försörjningen av exempelvis livsmedel, läkemedel och drivmedel – vilket ansvar bör staten respektive kommuner och regioner ha?
Ansvaret vilar först och främst i lokalsamhället, hos kommuner och regioner, då de ansvarar för avgörande verksamheter som vård, omsorg och vattenförsörjning. Statens roll är att skapa rätt förutsättningar för detta. Det innebär att staten måste ge kommuner och regioner mer resurser och stöd, som en långsiktig ”beredskapspeng”, för att de ska kunna leda krisberedskapsarbetet. Staten ska även sätta tydliga, nedbrutna mål och funktionskrav som underlättar planeringen och säkerställer en likvärdig och robust förmåga i hela landet.
5. Sjukvården är i många regioner hårt belastad redan i vardagen. Hur vill ni stärka Sveriges sjukvårdsförmåga vid kris och krig?
För att stärka sjukvården i kris och krig vill vi säkra tillgången till vård och omsorg i hela landet. En viktig åtgärd är att utse särskilda beredskapssjukhus som har en förstärkt förmåga att hantera stora påfrestningar. Vi vill även aktivera civilplikten inom hälso- och sjukvården för att säkra personalförsörjningen. För att trygga tillgången till läkemedel föreslår vi att staten upphandlar 300 beredskapsapotek runtom i landet, som kan säkra både sjukvårdens och befolkningens behov.
6. Vilka konkreta resultat inom totalförsvaret vill ni att väljarna ska kunna se när nästa mandatperiod är slut?
När mandatperioden är slut ska väljarna se att uppbyggnaden av det civila försvaret har tagit fart på riktigt. Kommuner och regioner ska ha en långsiktig beredskapspeng som möjliggör lagerhållning och övningar. Näringslivets roll ska vara stärkt genom nya försörjningsberedskapsavtal (F-avtal) och ett register för civila arbetsmaskiner ska vara på plats. Vi vill se ett inrättat cyberhemvärn och att en stor nationell folkbildningssatsning för hemberedskap har påbörjats. Dessutom ska ”Sverigelyftet” med satsningar på transportinfrastruktur ha inletts.
7. Om ni bara fick genomföra en reform inom totalförsvaret under nästa mandatperiod – vilken skulle det vara och varför?
Om vi bara fick välja en reform skulle det vara att införa en långsiktig beredskapspeng till kommuner och regioner. Anledningen är att ett motståndskraftigt samhälle byggs från grunden. Det är i lokalsamhället som en kris först måste hanteras, och kommuner och regioner har huvudansvaret för många av våra mest samhällsviktiga funktioner. Utan stabila ekonomiska förutsättningar kan de inte bygga upp den förmåga som krävs för lager, ledning och övning. Denna reform är fundamentet för ett trovärdigt och fungerande civilt försvar i hela landet.
Om Mikael Larsson
Mikael Larsson är Centerpartiets försvarspolitiska talesperson, med ansvar för partiets linje i frågor som rör totalförsvar, civilt försvar och Sveriges militära förmåga.
