Fakta:
Skygaard är ett svenskt säkerhetsteknikföretag som utvecklar plattformar för att upptäcka, identifiera och hantera obehöriga drönare. Företaget arbetar med kunder inom bland annat försvar, kritisk infrastruktur, energisektorn, hamnar och industrin.
Svenska företag investerar miljarder i cybersäkerhet och fysiskt skydd. Men luftrummet ovanför våra huvuden är i princip oskyddat. Det menar Hans Werner, vd för svenska start-up-företaget Skygaard. Han ser ett växande glapp i Sveriges beredskap – samtidigt som drönare förändrar både krigföring, industrispionage och samhällssäkerhet.
Vi ringer upp Hans mitt under en intensiv period. Intresset för drönarskydd ökar snabbt, inte minst efter erfarenheterna från Ukraina och att regeringen nyligen tillsatte en utredning för att undersöka möjligheten för fler myndigheter att få använda motmedel mot drönare.
Enligt Hans är det inte bara Försvarsmakten som idag behöver skydda sitt luftrum. Kommuner, energibolag, hamnar och industriföretag står inför ett helt nytt säkerhetslandskap.
Tre meter upp börjar Sveriges blinda fläck
– Vi lägger omkring 15 miljarder om året på cybersäkerhet och ännu mer på fysiskt skydd. Men bara några meter upp finns ett luftrum där vi i princip inte investerar någonting alls. Tre meter upp börjar Sveriges blinda fläck, säger han.
Och vi behöver bara titta österut. I Ukraina har drönare helt förändrat spelplanen och visat att avancerade vapensystem kan slås ut av teknik som bara kostar en bråkdel.
Paradigmskifte
– Vi behöver byta paradigm. Tidigare byggde man få system med mycket hög kapacitet. Nu ser vi att stora mängder enkla drönare kan göra de dyraste systemen i princip oanvändbara.
Men Hans Werner betonar att utvecklingen inte började med kriget.
– Drönaren är egentligen ett digitalt verktyg. Den kommersiella utvecklingen har gått väldigt snabbt därför att tekniken effektiviserar transporter, inspektioner och logistik. Samtidigt använder de som vill oss illa exakt samma teknik.
Drönarhot mot svenska kommuner och företag
Många tänker att skydd mot drönare främst handlar om Försvarsmakten, militära anläggningar eller energi- och vattenförsörjning. Men enligt Hans Werner behöver betydligt fler verksamheter börja analysera luftrummet ovanför sina anläggningar.
– En drönare är egentligen en flygande sensor. När den dyker upp över en verksamhet finns det nästan alltid ett syfte, säger han.
Det kan handla om att kartlägga området inför ett planerat inbrott eller rån, fotografera anläggningar, följa när leveranser kommer och går eller samla information om produktion och logistik. För företag med egen forskning eller ny teknik kan det också röra sig om industrispionage.
Hans Werner lyfter även fram ett mindre känt hot. Med rätt utrustning kan en drönare användas för att komma nära ett företags trådlösa nätverk och samla in information som senare används vid cyberangrepp.
– Vi ser inte längre cyber, fysisk säkerhet och luftrummet som tre olika områden. De hänger ihop. Därför behöver företag också börja tänka på säkerheten ovanför sina egna tak.
Lär av kriget – på plats i Ukraina
För att kunna följa den snabba utvecklingen har Skygaard byggt upp två parallella innovationsmiljöer – en i Sverige genom KTH Innovation och en i Ukraina, där utvecklingen av både drönare och motmedel sker i realtid.
– Vi har tre personer på plats i Ukraina på heltid och investerar dessutom i ukrainska försvarsbolag. Där sker innovation varje dag och vi får en unik möjlighet att lära av verkliga händelser och omsätta erfarenheterna i våra egna lösningar, säger Hans Werner.
Erfarenheterna från Ukraina är avgörande för att kunna utveckla teknik som möter morgondagens hot – inte gårdagens.
Sveriges säkerhetsläge
Hans Werner menar att Sverige redan befinner sig i ett säkerhetsläge där både företag och offentliga verksamheter behöver tänka nytt.
– Kriget börjar inte när de första skotten avlossas. Först kommer påverkan, sabotage och hybridangrepp. Där befinner vi oss tyvärr redan i dag.
Just därför går det inte längre att betrakta drönare som ett militärt problem. De har blivit en del av det civila säkerhetsarbetet. Men enligt Hans Werner är många verksamheter fortfarande omogna när det gäller att förstå, analysera och hantera hot från luften.
Kommuner måste börja budgetera för luftrummet
– Kritisk infrastruktur som flygplatser, energibolag och datacenter har börjat vakna. Men många kommuner saknar fortfarande både riskanalyser och budgetposter för luftrummet, säger Hans Werner.
Det bekymrar honom eftersom kommunerna ansvarar för flera av samhällets mest skyddsvärda funktioner: rent vatten, energiförsörjning, omsorg, hamnar och kommunikation.
Med en drönare kan någon kartlägga en anläggning, spionera på verksamheten eller i värsta fall orsaka omfattande störningar långt innan någon tänker på ordet krig.
Därför menar Hans Werner att drönarhotet måste in i kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser – och också få en plats i budgeten.
– Om man kommer fram till att man inte är sårbar är det ett bra resultat. Men man måste åtminstone ställa frågan.
”Börja med att titta uppåt”
Den 12 juni meddelade Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, att regeringen tillsätter en utredning om att ge fler myndigheter möjlighet att använda motmedel mot obehöriga drönare. Och Hans Werner välkomnar utvecklingen.
– Att bara kunna upptäcka ett hot utan att få göra någonting åt det är ganska tandlöst. Jag hoppas och tror att vi kommer att få tydligare möjligheter att agera, även om det sannolikt dröjer till slutet av 2027 innan allt är på plats.
Men Hans Werners viktigaste råd kräver ingen ny lagstiftning. Det handlar om att börja titta uppåt.
– Mitt råd är enkelt. Börja med att kartlägga luftrummet. Förstå vad som faktiskt händer ovanför er verksamhet. Jag tror att många kommer att bli överraskade över hur mycket aktivitet som redan pågår – utan att de har någon aning om det.
