Lungcancer kopplas ofta till rökning, men en betydande andel av dem som insjuknar har aldrig rökt eller har rökt för lite för att omfattas av dagens verktyg för tidig upptäckt. Det gör att andra riskfaktorer hamnar i fokus. En sådan är radonexponering, enligt Radonova Laboratories.
Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt i marken och kan tränga in i byggnader utan att märkas. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radonexponering hundratals fall av lungcancer varje år i Sverige och utgör i dag den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Trots detta bygger nuvarande screening huvudsakligen på individens rökhistorik, vilket innebär att personer med långvarig radonexponering ofta inte fångas upp i tid.
Studie kopplar radon till spår i tånaglar
Mot denna bakgrund har forskare vid University of Calgary undersökt om tånaglar kan användas som biologisk markör för långvarig radonexponering. I studien har Radonovas ackrediterade radonlaboratorium levererat mätdata om radonhalterna i deltagarnas bostäder.
Forskarna analyserade mycket små mängder av bly-210, en radioaktiv isotop som bildas när radon sönderfaller i kroppen. Eftersom tånaglar växer långsamt kan de fungera som ett slags biologiskt minne av exponering över flera år.
Studien omfattade 39 personer med väl dokumenterad radonexponering i hemmet. Resultaten visade tydliga skillnader mellan grupperna. Personer som under lång tid bott i hus med höga radonhalter hade markant högre nivåer av bly-210 i sina tånaglar än personer som bott i hus med låga halter. Skillnaden uppgick till nästan fyra gånger högre nivåer i gruppen med hög exponering.
Ett särskilt uppmärksammat resultat var att förhöjda nivåer av bly-210 kunde påvisas även hos personer som genomfört radonsänkande åtgärder i sina hem flera år tidigare. Det tyder enligt forskarna på att mätningen inte bara speglar radonexponering i närtid utan även tidigare exponering.
Forskargruppen fann inga samband mellan bly-210-nivåerna och kön, ålder, rökvanor eller kost. Det stärker bilden av att mätningen framför allt avspeglar radonexponering, snarare än andra livsstilsfaktorer.
Komplement till framtida riskbedömningar
Bakgrunden till studien är att dagens lungcancerscreening i hög grad utgår från om individen har en omfattande bakgrund som rökare. Det innebär att människor med förhöjd risk av andra skäl, exempelvis långvarig radonexponering, riskerar att upptäckas sent i sjukdomsförloppet.
Forskningsledaren Aaron Goodarzi betonar betydelsen av att kunna följa exponering över tid:
– Vi har sett att våra tånaglar kan innehålla långsiktig information om hur vi har exponerats för radioaktiva ämnen i miljön, som radon. De fungerar som ett slags arkiv över tidigare exponering, säger Aaron Goodarzi, forskningsledare vid University of Calgary.
Forskarna understryker samtidigt att det rör sig om tidig forskning. Metoden är varken avsedd som diagnostiskt verktyg i dag eller som underlag för screening. På längre sikt kan den dock bidra till bättre kunskap om individuell radonexponering och ge ett mer nyanserat underlag i framtida studier av lungcancerrisk.
Karl Nilsson, verkställande direktör för Radonova Laboratories, lyfter fram studiens betydelse för förståelsen av radonrisker:
– Vi har länge vetat att radon är en betydande riskfaktor, men det har varit svårt att koppla exponering till individnivå över tid. Den här forskningen bidrar till en bättre förståelse av hur långvarig radonexponering kan avspeglas i kroppen, säger Karl Nilsson, verkställande direktör för Radonova Laboratories.
Studien visar inte att tånaglar kan användas för att förutsäga lungcancer hos enskilda personer. Däremot pekar den på en möjlig metod för att i efterhand uppskatta långvarig radonexponering, något som hittills varit svårt att genomföra.
På sikt kan resultaten få betydelse för både forskning och riskbedömning. De bidrar till en mer nyanserad bild av lungcancer, där rökning fortsatt är en central riskfaktor men inte den enda. Radon beskrivs som en ofta underskattad risk som kan beröra många, och tånaglar kan bli ett oväntat verktyg för att bättre förstå exponeringen.
I april planerar forskningsledaren Aaron Goodarzi att besöka Radonova i Uppsala, bland annat för att diskutera nya forskningssamarbeten, enligt Radonova Laboratories.
