97 procent av svenskarna använder internet 2025, men digitaliseringen har tydliga friktioner: närmare var fjärde vuxen har avstått från att boka läkarbesök för att e-tjänsterna är svåra, och mer än hälften av AI-användarna frågar hellre ett AI-verktyg än en sökmotor, enligt Internetstiftelsen i ett pressmeddelande om rapporten ”Svenskarna och internet 2025”. Samtidigt uppger över hälften av svenskarna att de sett bluffannonser i sociala medier, men bara en tredjedel av dessa har anmält dem.
– AI har snabbt blivit en del av vår vardag både hemma och på jobbet, därför ger vi i årets rapport en unik inblick i hur svenskarna använder tekniken. Rapporten belyser också viktiga frågor som bluffannonser och samhällsviktiga e-tjänster. Se till att den här rapporten hamnar i händerna på alla som har påverkan kring beslut om digitalisering och tjänsteutveckling. Med ”Svenskarna och internet 2025” vill vi ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund, säger Carl Piva, vd på Internetstiftelsen.
E-tjänster påverkar vårdkontakter
Fler än 1 av 10 upplever att digitala vårdtjänster försvårar tidsbokningen och nära en fjärdedel har helt avstått från att boka ett läkarbesök på grund av krångliga e-tjänster. Problemet syns i alla åldrar.
– Även om svenskarna ser många fördelar med hälso- och sjukvårdens e-tjänster tycker många att de är svårnavigerade eller krångliga att använda. Att människor avstår från att boka läkarbesök för att e-tjänsterna är för svåra är något vi ser i alla åldrar, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.
AI ändrar sökbeteenden och pressar källkritik
Mer än varannan AI-användare ställer frågor direkt till AI-verktyg i stället för till en sökmotor; i befolkningen totalt gäller det drygt var femte. 4 av 10 har använt AI det senaste året, och var femte AI-användare har ställt hälso- och sjukvårdsrelaterade frågor. Internetstiftelsen lyfter att källkritiken behöver stärkas när svaren förkortas eller omformuleras i AI-verktyg.
– Det kan vara början av ett paradigmskifte vi ser här. På kort tid har svenskarna fått ett nytt beteende när de söker information. Men när svaren kommer direkt i ett AI-verktyg, ofta omskrivet eller förkortat och med otydligare källor, blir den källkritiska förmågan och förståelsen för hur AI-verktyg fungerar än mer viktig. Det här kommer att bli utmanande framåt, vi ser det redan nu, säger Jannike Tillå.
Över hälften har sett bluffannonser i sociala medier men endast en tredjedel av dessa anmäler. Internetstiftelsen efterlyser skärpta krav på plattformsbolag.
– Många upplever att det är meningslöst att anmäla innehåll eftersom det sällan leder till något. Därför måste vi kunna ställa högre krav på techjättarna att hålla rent hus på sina plattformar. Med den enorma mängden bluffannonser och vilseledande innehåll är det inte rimligt att ansvaret ska ligga på enskilda användare att avgöra vad som är falskt eller inte, säger Jannike Tillå.
Hela rapporten finns på www.svenskarnaochinternet.se.
