För första gången har en forskare anlitats för att granska kalla fall i södra Sverige, enligt Malmö universitet. I polisregion Syd finns drygt 160 ouppklarade mord, där över 75 procent har kopplingar till gängmiljöer.
Ett av fallen är mordet på en 24-årig man som sköts vid Lindängens centrum kvällen före midsommarafton 2018. Enligt uppgifterna larmades polis om två gärningsmän på moped som skjutit en person på platsen. Den skjutne fördes i en privatbil till sjukhus, där han senare avled av sina skador.
– I många fall tror vi oss veta vem gärningsmannen är, men vi kan inte bevisa det. Det finns inte forensisk bevisning som placerar gärningsmannen på platsen vid tidpunkten för brottet, säger Bo Lundqvist, som de senaste tio åren varit chef för polisens kalla fall-grupp region Syd.
Ojämn bemanning och otydliga prioriteringar
Under lång tid har Bo Lundqvist efterfrågat en oberoende genomlysning av hur mordutredningar bedrivs och vad som går att lära för att färre fall ska bli olösta. Efter flera års diskussioner fick Joel Holmgren, brottsutredningsforskare vid Malmö universitet och tidigare åklagare, uppdraget att genomföra studien.
Den första delstudien, som ingår i hans doktorsavhandling, är nu klar. Joel Holmgren har analyserat 13 mordfall från åren 2018 till 2022 och intervjuat nio poliser, varav alla utom en varit utredningsledare. En central del av studien handlar om hur polisen resurssätter och prioriterar mellan olika mordutredningar.
– Det viktigaste som jag har kommit fram till är att polisen i flera av de här fallen inte haft resurser att besätta de här utredningarna på det sätt som utredningsledarna och polisens metodstöd tycker att man ska göra, säger Joel Holmgren.
På frågan hur han ser på detta svarar han:
– Det är otillfredsställande när polisen, vid det allvarligaste brott som kan ske i samhället, inte kan resurssätta utredningar på ett adekvat sätt.
Studien visar att antalet personer som arbetat i respektive utredning varierat kraftigt, från 2 till 50 personer per fall. Enligt Malmö universitet har utredningsledarna själva svårt att förklara vad skillnaderna beror på.
– Det behöver bli tydligt för utredningsledarna vad de ska lyfta fram från sitt ärende för att polisledningen ska avsätta tillräckligt med resurser. Just för att undvika att det blir dragkamper eller att den som skriker högst får mest, säger Joel Holmgren.
Första dygnen avgörande för bevisning
Intervjuerna med poliserna visar också hur tidskrävande det är för utredningsledare att vid varje nytt mordärende sätta samman en utredningsgrupp och få teamet att fungera.
– Den första tiden är avgörande i en mordutredning. Tappar man tempo riskerar man att viktiga spår och vittnesuppgifter går förlorade, säger Joel Holmgren.
För Bo Lundqvist bekräftar studien sådant som länge uppfattats inom verksamheten, men som nu har systematiskt stöd.
– Det här är saker som vi har trott oss veta och det är väldigt viktigt att vi nu formellt har belägg för dem, säger Bo Lundqvist.
Han välkomnar fortsatt forskning där Joel Holmgren ska fördjupa analysen av vilka faktorer som påverkar möjligheterna att klara upp en mordutredning.
– Jag hoppas att vi kan hitta ett arbetssätt så att vi gör de rätta prioriteringarna. Vi har bara ett antal resurser så vad ska vi göra så att det ger maximal effekt på det vi önskar, säger Bo Lundqvist.
