Regeringen har beslutat om lagrådsremissen ”Skärpta regler för unga lagöverträdare”, där en rad åtgärder föreslås för att skärpa hanteringen av barn och unga som begår grova brott, enligt Justitiedepartementet. Förslagen omfattar bland annat en tidsbegränsad sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott, minskad eller avskaffad ungdomsreduktion samt en skärpning av påföljden ungdomsövervakning.
Bakgrunden är att en växande andel unga lagöverträdare bedöms ha kopplingar till kriminella nätverk, samtidigt som misstänkta i ärenden om dödliga skjutningar har blivit allt yngre över tid. Förslagen ingår i en bredare omläggning av kriminalpolitiken i skärpande riktning.
Det övergripande syftet med lagändringarna är tredelat: att stärka samhällets skydd mot allvarligt våld, att ge brottsoffer bättre upprättelse och att samtidigt förbättra omhändertagandet av barn som begår allvarliga brott.
– Vi har ett akut läge och de åtgärder vi vidtar måste återspegla det allvaret. Och vi måste ta in och agera på båda sidorna av problemet – det vill säga att de här barnen både är förövare som utsätter andra barn och vuxna för livsfarligt våld, och samtidigt kan vara brottsoffer som själva är utsatta för hot och utpressning. Vi måste alltså göra flera saker parallellt: Vi måste skydda människor i vårt samhälle mot livsfarligt våld. Ge brottsoffer bättre upprättelse. Och samtidigt ta hand om och rehabilitera de här barnen på ett mycket bättre sätt än idag, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Sänkt straffbarhetsålder och skärpta straff
En central del i lagrådsremissen är förslaget att under en femårsperiod sänka straffbarhetsåldern till 13 år för brott där minimistraffet är fängelse i fyra år, liksom för försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Det innebär att bland annat mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott omfattas.
Barn i åldrarna 13–14 år som döms för dessa brott ska få en kraftig ungdomsreduktion på grund av sin ålder. Påföljderna som kan bli aktuella är ungdomsvård, ungdomstjänst, ungdomsövervakning eller, i de mest allvarliga fallen, fängelse. Vid fängelsestraff ska den dömde placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar inom Kriminalvården.
För ungdomar mellan 15 och 17 år föreslås att den nuvarande ungdomsreduktionen minskas kraftigt. En 15-åring ska som utgångspunkt få ungefär dubbelt så långt straff som i dag, och äldre ungdomar ska som regel få ännu längre straff, särskilt vid mycket allvarliga brott. Straffmaximum för personer under 18 år höjs från 14 till 18 års fängelse, vilket skapar utrymme för längre fängelsestraff vid exempelvis mord begångna av 17-åringar.
För personer i åldern 18–20 år föreslås att ungdomsreduktionen helt avskaffas. Denna grupp ska som huvudregel behandlas som vuxna vid både straffmätning och val av påföljd. Ungdomsvård ska endast i undantagsfall kunna dömas ut efter fyllda 18 år.
Skärpt ungdomsövervakning och nya regler om bevistalan
Regeringen väljer att inte införa en ny påföljd vid sidan av dagens system, utan vill i stället skärpa den befintliga påföljden ungdomsövervakning. Förändringarna innebär bland annat att hemarrest kan utökas med ytterligare en kväll och natt per vecka och att det införs möjlighet att som tillägg förbjuda den dömde att vistas på en viss plats eller inom ett visst område.
Tillsynen från Kriminalvården ska stärkas, inklusive en möjlighet till fler hembesök, och det ska vara möjligt att utse biträdande koordinatorer som stöd i genomförandet av påföljden. Samtidigt föreslås att ungdomsvård inte längre ska kunna kombineras med böter eller ungdomstjänst, och reglerna för hur misskötsamhet av ungdomsvård och ungdomstjänst ska hanteras skärps.
Reglerna om bevistalan, det vill säga domstolsprövning av om ett barn som inte uppnått straffbarhetsåldern har begått ett brott, ändras också. Åklagarens skyldighet att väcka bevistalan ska enligt förslaget sänkas från brott med minimistraff om fängelse i fem år till brott med minimistraff om fängelse i fyra år. Regeringen vill dessutom att en fällande dom i mål om bevistalan ska registreras i belastningsregistret.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 3 juli 2026, enligt Justitiedepartementet.
