Skolan är en samhällsbärande funktion, men den digitala infrastrukturens robusthet diskuteras fortfarande för lite när omvärldsläget försämras eller centrala tjänster begränsas, enligt Swedish Edtech Industry.
I rapporten Digital suveränitet i utbildningssektorn – beroenden, beredskap och handlingsfrihet lyfter branschorganisationen hur beroenden av molntjänster, teknik och leverantörskedjor påverkar skolans förmåga att hålla verksamheten igång vid störningar. Rapporten bygger på en medlemsundersökning från februari 2026.
Missförstånd kring suveränitet
Enligt rapporten har frågan om digital suveränitet blivit mer än en teknisk eller juridisk specialfråga. Den handlar också om kontroll, kontinuitet och om att kunna upprätthålla undervisning, administration och kommunikation när förutsättningarna snabbt förändras.
– När undervisning och framförallt administration och kommunikation i stor utsträckning bygger på digitala lösningar måste vi också börja tala mer konkret om beredskap. Rapporten visar att det finns en del missförstånd och en sammanblandning mellan suveränitet och säkerhetsfrågan, men också att styrningen kring suveränitet är delegerad ut lokalt i offentlig sektor, säger Jannie Jeppesen, vd för Swedish Edtech Industry.
Rapporten visar att 62 procent av leverantörerna uppger ett beroende av teknik eller tjänster utanför EU eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Bedömningen är att siffran sannolikt är högre, och molntjänster lyfts som det mest kritiska beroendet.
Otydliga krav försvårar arbetet
Swedish Edtech Industry beskriver också hur kunders och leverantörers olika tolkningar av lagrum, risker och skyddsåtgärder leder till olika anpassningar och därmed högre kostnader. När styrning, kravställning och beställarkompetens brister blir marknaden ryckig och besluten inkonsekventa, enligt rapporten.
Resultatet blir, enligt rapporten, att frågan om digital suveränitet påverkar både beredskap och möjligheten att bygga en europeisk marknad med lösningar som är anpassade till europeiska behov. Över 42 procent uppger att det största hindret för att byta till en lösning inom EU eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är bristen på europeiska alternativ.
Rapporten slår fast att det finns en större kunskapslucka om den samlade beredskapen hos skolhuvudmän och i verksamheterna. Den ger inte alla svar, men enligt Swedish Edtech Industry visar den att frågan behöver högre upp på agendan.
