Antalet ansökningar om kontaktförbud har ökat med 35 procent och antalet beviljade kontaktförbud med 49 procent sedan den nya kontaktförbudslagstiftningen infördes den 1 juli 2025, enligt Polisen med hänvisning till siffror från Åklagarmyndigheten. Utvecklingen innebär att fler skyddspersoner får ett förstärkt skydd, och att verktyget används mer förebyggande än tidigare.
En tydlig förändring är att ansökningar om kontaktförbud utan koppling till pågående brottsutredning har blivit allt vanligare.
– Ökningen av ansökningar om kontaktförbud utan koppling till brottsutredning har ökat med 60 procent sedan lagens ikraftträdande den 1 juli, jämfört med årets sex första månader. Det tyder på att vi har blivit bättre på att identifiera riskfaktorer och använder kontaktförbud preventivt i högre omfattning än tidigare, säger Petra Lundh, rikspolischef.
Snabbt genomslag och utökad elektronisk övervakning
Polisen beskriver att den nya lagen har fått ett snabbt genomslag i verksamheten. En viktig del i reformen är den utökade användningen av elektronisk övervakning genom fotboja, som nu används för att kontrollera efterlevnaden i fler ärenden.
– Antalet ärenden ökar som förväntat, tekniken med en ny fotboja har implementerats framgångsrikt, och arbetet fortsätter med fokus på att skydda utsatta personer och förebygga brott, säger Stefan Hector, biträdande rikspolischef.
Redan i förarbetena till lagstiftningen bedömdes att antalet ansökningar om kontaktförbud skulle öka med omkring 30 till 40 procent när reformen trätt i kraft.
– Ökningen ligger helt i linje med de bedömningar som gjordes i lagstiftningens förarbeten och vi ser att antalet beviljade kontaktförbud ökar i ännu större utsträckning, vilket tyder på att reformen får den avsedda effekten, säger Petra Lundh, rikspolischef.
Antalet beviljade kontaktförbud har under perioden juli–oktober ökat med 49 procent jämfört med januari–juni, enligt Åklagarmyndighetens siffror.
Stärkt skyddsperspektiv och fler möjligheter för åklagare
Den nya kontaktförbudslagen, som bygger på proposition 2024/25:123, lägger större vikt vid skyddspersonens eller brottsoffrets perspektiv. Det innebär att kontaktförbud kan meddelas i ett tidigare skede, omfatta större geografiska områden och i högre grad kombineras med fotboja.
Lagen ger åklagare och domstol möjlighet att besluta om husrannsakan för att eftersöka den person som ska delges kontaktförbud. Otillbörlig övervakning, till exempel via GPS-utrustning eller övervakning i applikationer, är numera uttrycklig grund för kontaktförbud.
Andra omständigheter än tidigare brottslighet ska särskilt beaktas, exempelvis beteenden som kan upplevas lika hotfulla eller skrämmande som en aktiv handling. Både skyddsperson och den som har kontaktförbud ska tilldelas en kontaktperson, och straffansvaret för att hindra elektronisk övervakning har utökats.
Statens institutionsstyrelse och Kriminalvården har dessutom fått en uttrycklig skyldighet att underrätta om frigivning när kontaktförbud kan vara aktuellt. En central förändring är också att kontaktförbud nu tydligare kan användas i brottsförebyggande syfte, då beslut kan fattas redan innan ett brott har begåtts.
