Den svenska förvaltningen präglas av öppenhet och opartiskhet, vilket gör Sverige till ett av världens minst korrupta länder i internationella jämförelser. Trots det förekommer korruption, skriver ledande företrädare för Upphandlingsmyndigheten, Statskontoret, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, Konkurrensverket och Polismyndigheten i en debattartikel som publicerats av Upphandlingsmyndigheten.
De vanligaste problemen beskrivs som så kallad vänskapskorruption, exempelvis vid rekryteringar och i enskilda beslut. Offentlig upphandling pekas ut som ett särskilt utsatt område, samtidigt som kommuner och regioner bedöms ligga efter statliga myndigheter i det förebyggande arbetet mot korruption.
Organiserad brottslighet ökar korruptionsriskerna
Enligt debattörerna har riskerna för korruption ökat som en följd av den organiserade brottslighetens utveckling. Genom korruption och infiltration utnyttjas förvaltningens sårbarheter för att möjliggöra annan typ av brottslighet. Därför menar myndighetsföreträdarna att arbetet mot korruption behöver stärkas för att bygga en bättre motståndskraft mot både befintliga och nya risker.
I forumet för samverkan mot korruption samverkar sju myndigheter med olika roller. Tillsammans har de tagit fram 32 förslag till regeringen för att stärka arbetet mot korruption inom fyra huvudområden.
Fyra områden där regeringen bör agera
Det första området handlar om att förbättra grundförutsättningarna för arbetet mot korruption. Regeringen uppmanas ge expertmyndigheterna ett tydligt ansvar att stödja förvaltningens arbete mot korruption, med ett långsiktigt mandat att samverka, utveckla och följa upp arbetet. Tanken är att den offentliga förvaltningen ska kunna arbeta mer kunskapsbaserat och stärka sin förmåga att hantera nya risker.
Det andra området gäller verktygen för att upptäcka och hantera korruption. Debattörerna vill att regeringen tydliggör hur offentliga arbetsgivare får använda uppgifter om sin personal för att utreda misstankar om korruption. De vill även att brottsbekämpande myndigheter får ökade befogenheter för att motverka grovt tagande eller givande av muta.
Det tredje området rör möjligheterna att förebygga korruption i offentlig upphandling. Här föreslås bland annat att det tas fram utbildningar för inköpare och beställare om korruptionsrisker vid upphandling. Regeringen uppmanas också att skapa bättre förutsättningar för uppföljning av avtal samt säkerställa tydligare information och dokumentation av genomförda upphandlingar.
Det fjärde området handlar om att stärka kommuners och regioners arbete mot korruption. Debattörerna anser att kommuner och regioner behöver bättre stöd och att den statliga värdegrunden bör anpassas så att den även riktar sig till dessa nivåer. De vill också att kommunernas och regionernas ansvar för att arbeta brottsförebyggande mot korruption förtydligas och förstärks.
I debattartikeln betonar myndighetsföreträdarna att Sveriges arbete mot korruption i förvaltningen behöver stärkas.
– Arbetet mot korruption kräver en bred uppsättning verktyg och insatser – och ytterst handlar det om att värna vår demokrati, rättsstatens principer och att säkerställa att den offentliga makten inte missbrukas, skriver debattörerna.
Bland undertecknarna finns Anja Clausin, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten, Annelie Roswall Ljunggren, generaldirektör för Statskontoret, Jonas Trolle, generaldirektör för Brottsförebyggande rådet, Rikard Jermsten, generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten, Clas Olsson, generaldirektör för Ekonomistyrningsverket, Marie Östman, generaldirektör för Konkurrensverket och Per Wadhed, chef för nationella operativa avdelningen vid Polismyndigheten.
För den som vill ta del av samtliga förslag hänvisas till rapporten ”En stabilare grund för arbetet mot korruption”.
