Att öka Sveriges antal ingenjörer har länge varit en bred politisk ambition och i synnerhet att få fler kvinnor att söka sig till de yrkena. Men trots att tjejer statistiskt sett har bättre betyg och satsningar görs mot att öka deras intresse för teknik, naturvetenskap och matematik, så visar det sig inte riktigt i tjejernas val av eftergymnasiala utbildningar. Så många som 7 av 10 valde 2025 bort tekniska och naturvetenskapliga eftergymnasiala utbildningar.
Hur påverkar det egentligen säkerhetsbranschen?
Det är ingen hemlighet att säkerhetsbranschen i stort har kämpat med jämställdhetsfrågor under längre tid. Säkerhetsföretagens årsrapport visar att så få som 2-5 procent av installatörerna av säkerhetssystem är kvinnor. Dystra siffror, men kanske förståeligt om man jämför med bygg- och elbranscherna som den gränsar till. Väktare och ordningsvakter är så många som 27 procent kvinnor, vilket är betydligt högre siffror. Men om man ser på säkerhetsbranschen utifrån detta perspektiv så är det kanske inte så konstigt att jämställdheten får sig en törn när man pratar om sektorn i stort.
Men vår moderna säkerhetsbransch är större än så. Idag tävlar branschen alltmer om samma kompetens som andra branscher. Cybersecurity, AI och mjukvaruutveckling är det som driver på och där kan man inte jämföra med hur det sett ut historiskt. Där måste man jämföra med techbranschen och då möter vi helt plötsligt andra utmaningar.
Gränserna suddas ut mer och mer mellan säkerhets- och techbranschen
Så nu måste vi gå tillbaka till de där 7 av 10 kvinnorna som valde bort tech-utbildningar. För nu konkurrerar de stora säkerhetsbolagen i Sverige helt plötsligt om samma personal som de stora tech-jättarna. Enligt TechSverige, som tillsammans med SCB tog fram en rapport i våras, var 33 procent av dem som påbörjade en eftergymnasial IT-utbildning kvinnor. Väldigt bra siffror jämfört med för tio år sen — en ökning med hela 62 procent. Så arbetet har definitivt gjorts och politikens ambition syns absolut i siffrorna.
Men, om man som företagsledning tar fram ett grandiost mål att nå 50/50 på könsfördelningen, eller kanske sträcker sig till 40/60, så ser det inte lika ljust ut längre. Man kanske kan som enstaka företag nå det målet, med hjälp av förmåner, högre löner och allt kring de mjuka värdena. Men för företag, regioner och kommuner i det större perspektivet ser det dystrare ut.
Även om ambitionen för bättre jämställdhet i tech- och säkerhetsföretagen finns, så är frågan om vi inte har nått det matematiska glastaket i vart vi kan nå. Så politikerna behöver större ambitioner. Om tech- och säkerhetssektorn ska kunna bryta den trend som varit de senaste åren, krävs det gemensamma och större insatser på strukturella högre nivåer för att kunna få fler kvinnor, men framförallt unga tjejer, att välja teknik i ett väldigt mycket tidigare skede än idag.
Men varför är det då så viktigt med jämställdhet?
Tänk om hälften av Sveriges befolkning står utanför på grund av kön. Nu är siffrorna inte så höga, och alla vet det, men för att exemplet ska bli tydligt så kan vi låtsas. Det innebär helt enkelt en risk för Sverige. För att vi ska kunna möta hot på alla nivåer, så måste vi aktivera hälften av Sveriges befolkning och inte låta dem gå till spillo. För om tjejernas betyg är så höga som siffrorna visar, och de väljer bort de tekniska arbetena i utsträckningen trots att de blir alltmer viktiga – så missar Sverige en stor del av sin intellektuella potential. Potential som kan vara med och mota Olle vid grind, för att använda ett så svenskt uttryck man bara kan.
Nu har inte årets slutgiltiga siffror för antagning till universitet och högskola för hösten 2026 kommit än, men tendensen verkar vara att studenterna söker sig bort från UX Design och app- och webbutveckling och istället mot Data Science, AI och Cybersecurity. Det är tre kompetensområden som säkerhetsbranschen skriker efter, vilket tyder på att framtidens behov kan komma att mötas. Dock så är statistiken kring AI tråkig ur ett jämställdhetsperspektiv där varningsropen kommer från studie efter studie.
En metaanalys som gjorts av Berkeley och Harvard visar på ett gap på hela 25 procent i generativ AI-användning mellan könen. EY rapporterar efter en global undersökning att kvinnorna är tveksamma till AI och använder därför det mindre. Fler kvinnor än män tror att de negativa effekterna av AI överväger de positiva. Så, även om fler utbildade kvinnor når tech- och säkerhetsbranschen i framtiden, så kommer de mötas av hård konkurrens från män som redan har ett stort försprång i AI-användning.
Eftersom framtidens cyberhot och försvarsmetoder ser ut alltmer att bygga på AI, handlar det inte bara om karriärkonkurrens utan också om att bygga ett säkerhetssystem som saknar kvinnors perspektiv. AI-modeller tränas och styrs bäst av blandade team för att undvika blinda fläckar — det har visats av forskning kring “algoritmisk bias”.
Så frågan är hur ambitionen hos politikerna ser ut där? Arbetar de på att ta fram en strategi för hur AI ska användas i Sverige? För nya rön från tidningen Arbetsvärlden pekar också på att svenska företag avvaktar med att investera i AI i väntan på eventuella statliga regleringar eftersom staten förväntas ta ansvaret i omvandlingen som onekligen sker.
Just nu riskerar Sverige att halka efter i en rad branscher och det är hög tid att de politiska visionerna möter en verklighet där tioåriga tjejers intresse i matematik faktiskt kan utgöra ett säkerhetshot om de inte plockas upp i tid.
