Livsmedelsberedskapen i Sverige stärks för långsamt och flera avgörande åtgärder har ännu inte inletts, enligt Livsmedelsföretagens nya lägesrapport. Organisationen varnar samtidigt för att låg lönsamhet, osäkra handelsvägar och stigande kostnader fortsätter att försvaga möjligheterna att försörja befolkningen med mat vid kris och krig.
Rapporten, som presenterades i samband med seminariet Mat och Försvar, bygger på uppföljningen av tio förslag som Livsmedelsföretagen lade fram i rapporten Recept för resiliens tidigare i år. Bedömningen är att fyra av de tio centrala åtgärderna fortfarande är helt ej påbörjade.
Flera åtgärder saknas fortfarande
Bland de områden som enligt rapporten ännu inte har kommit i gång finns affärsmässiga beredskapsavtal mellan stat och näringsliv, tydliga mandat vid kris samt förstärkta handelsvägar inom Europeiska unionen och Norden. Ingen av de tio åtgärderna bedöms vara på god väg.
Livsmedelsföretagen skriver också att svensk livsmedelsproduktion minskar i en tid då produktionen i stället behöver öka för att stärka beredskapen. Enligt Statistiska centralbyrån minskade produktionen med tre procent 2025, efter att volymerna varit oförändrade 2024.
– Sverige har blivit bättre rustat, men vi är fortfarande mycket sårbara. Utan mat och dryck fungerar varken samhället eller totalförsvaret. Trots det saknas fortfarande flera av de mest grundläggande besluten och investeringarna för att säkra svensk livsmedelsproduktion i kris och krig, säger Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen.
Låg lönsamhet bromsar investeringar
Rapporten pekar även på att många företag i livsmedelskedjan har tvingats prioritera överlevnad framför investeringar i beredskap och konkurrenskraft efter flera år av kostnadsökningar, inflation och minskad köpkraft. Det märks också i investeringsnivåerna, enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för första kvartalet 2026.
Där framgår att nettoinvesteringarna i livsmedelsindustrin ligger på omkring 0,7 procent av omsättningen, jämfört med 6,5 procent i genomsnitt för svensk tillverkningsindustri.
– Den låga lönsamheten i svensk livsmedelsindustri är i sig ett hot mot Sveriges beredskap. Företag som går i konkurs producerar ingen mat. Ska Sverige klara framtida kriser måste vi ha livskraftiga företag som kan investera, öka sin konkurrenskraft, växa och producera mer mat i Sverige. Det är fundamentet i vår livsmedelsberedskap, säger Björn Hellman.
Livsmedelsföretagen lyfter också det försämrade säkerhetsläget och pekar särskilt på hur Irankriget påverkar svenska producenter genom högre kostnader och ökad osäkerhet kring energi, transporter och globala leveranskedjor.
Organisationen efterlyser därför större offentliga investeringar och tydligare politiska prioriteringar under nästa mandatperiod. Bland de mest akuta åtgärderna nämns beredskapsavtal, strategiska lager av kritiska insatsvaror, snabbare tillståndsprocesser, förstärkt energi- och transportinfrastruktur samt större satsningar på svensk livsmedelsexport.
– Vi har kunskapen, företagen och förutsättningarna för att bygga en stark svensk livsmedelsberedskap. Det som saknas nu är tillräcklig politisk handlingskraft och insikten om att beredskap kostar, säger Björn Hellman.
