Artikeln i korthet
- ”Trappräcket” är SKR:s processtöd för kommuner som vill utveckla sitt arbete med civilt försvar och krisberedskap.
- Drygt 40 kommuner har redan använt stödet för att få struktur, prioriteringar och en tydlig väg framåt.
- Arbetet utgår från fem områden: förberedelser, beslut, planering, inköp och upphandling samt övning och utbildning.
- Många kommuner efterfrågar stöd kring försörjningsberedskap, upphandling och hur beredskapsarbetet kan integreras i den ordinarie verksamheten.
- Emilie Gullbergs råd är att säkra politisk förankring och dra nytta av kunskapen hos andra kommuner och länsstyrelsen.
- Kommuner som vill veta mer kan anmäla sitt intresse direkt via SKR:s webbplats.
👉 Läs mer om hur du kan utveckla din kommuns arbete med civilt försvar och krisberedskap här.
Är du kommunledningsrepresentant eller jobbar du som beredskapsansvarig, samordnare eller motsvarande tjänsteperson inom någon av Sveriges 290 kommuner? Då har säkert frågan varit uppe på agendan om hur ni ska utveckla arbetet med civilt försvar och krisberedskap.
För Sveriges kommuner erbjuder SKR sedan 2025 det digitala medlemsstödet ”Trappan” och ”Trappräcket” – en handfast processhjälp som ofta sker på plats. Drygt 40 kommuner har hittills använt möjligheten till stöd för att systematiskt gå igenom processer och rutiner för hur arbetet med civilt försvar och krisberedskap kan planeras och organiseras utifrån nya förordningar och kommande lagkrav.
Vi ringer upp Emilie Gullberg, Projektledare medlemsstöd, på SKR för att höra mer.
Berätta kort vad ”Trappräcket” är för något och anledningen till att ni tog fram det?
– Det är en metod för att ta det digitala stödet ”Trappan” ett steg vidare och ge kommunerna praktiskt individuellt stöd. Ursprunget är ett förslag från SKR:s programberedning för civilt försvar, en tillfällig politisk beredning, som vi nu genomför.
Hur fungerar ”Trappräcket” i praktiken?
– Kommuner anmäler sig till oss på SKR och så har vi ett förmöte och ett arbetsmöte på plats eller digitalt. Oftast träffar vi en kommun i taget men har kommunen redan etablerade samarbeten har det funkat bra att ses flera kommuner samtidigt för att diskutera arbetet.
Vid arbetsmötet utgår vi från de fem stegen i ”Trappan” som är:
- Förberedelser
- Beslut
- Planering
- Inköp och upphandling
- Övning och utbildning
Vi tittar bland annat på vad varje steg innebär som lagkrav, dokument och processer. Jag och kollegorna stöttar med expertis, inspiration och ett bollplank.
Berätta om syftet!
– Syftet är att kommunen ska få en klar bild över hur de kan gå vidare för att stärka sitt arbete med civilt försvar och krisberedskap. Vi utgår från aktuellt läge i varje kommun och tillsammans får vi fram det som behövs göras framåt.
Upphandling och inköp är ett av stegen i ”Trappan”. Varför är just den delen viktigare än många kanske först tror när man pratar civilt försvar?
– Upphandling och inköp är kritiskt och en högaktuell fråga hos alla kommuner och regioner när det gäller robusthet och uthållighet i verksamheterna. När det gäller försörjningsberedskap så föreslås det i kommande lagstiftning, LKRB att man framöver ska kunna klara sin egen verksamhet i minst 14 dagar. Det kravet är inte lagstadgat idag. När kommuner, eller andra aktörer, jobbar med frågan att göra sig mindre sårbara – då blir inköpsfrågan viktig.
Många har kommit en bra bit med upphandling och inköp, men det finns osäkerheter i vad kommuner ska ta höjd för, hur lagerhållning ska lösas, till exempel när det gäller drivmedel. Många på den lokala nivån skulle gärna se en tydligare samordning i de frågorna.
Samtidigt ser vi att staten behöver ta ett ekonomiskt huvudansvar för de kostnader och investeringar som följer av nya lagkrav. Med högre förväntningar på kommuner och regioner måste ekonomiska stöd medfölja.
Ett 40-tal kommuner har redan nyttjat ”Trappräcket”. Vilka är deras utmaningar och hur långt har de kommit?
– Vi har mestadels träffat mindre kommuner. Förutsättningarna och behoven ser ganska olika ut, men uppdragen är ju lika för alla. Ett antal kommuner lyfter att det kan vara en utmaning ett komma framåt i arbetet med civilt försvar i alla kommunens förvaltningar och enheter. Många vittnar också om att det är ”fullt upp” med det dagliga.
Här kan vi bidra med förslag på hur processerna kan bli mer integrerade och robusta i verksamheten och inte upplevas som pålagor.
De mindre kommunerna har ofta fördelen av korta beslutsvägar och att man känner varandra väl inom organisationen. Större har å andra sidan ofta fler anställda och därmed en robustare organisation med tillgång till fler med liknande kompetens.
Om du ska ge ett råd till en kommun som känner att de ligger efter i arbetet med beredskapsarbetet!
– Se till att skapa en grundad politisk förankring där engagemang och ansvar kommer från ledningen. Kommunicera sedan detta till resten av organisationen så att de vet hur de ska prioritera beredskapsfrågorna. Och ta hjälp av andra kommuner i länet och länsstyrelsen. De har god kunskap och kan ofta ge bra stöd. Nu blev det visst flera råd, men detta är ett bra sätt för att komma vidare.
Hur gör jag om min kommun vill ta del av stödet?
– Då går du till webbsidan Utveckla din kommuns arbete med civilt försvar och krisberedskap – SKR och anmäler ditt intresse i formuläret så hör vi av oss!
Och avslutningsvis – vad händer hos SKR framöver när det kommer till civilt försvar och krisberedskap?
– Vi följer alla nya lagförändringar som är på gång och planerar hur vi kan stötta våra medlemmar i det parallellt med att hela tiden utveckla ”Trappan”, ”Trappräcket”, våra nätverk och seminarier.
