En ny handbok om matematiska modeller ska enligt Chalmers, Göteborgs universitet och flera myndigheter göra Sverige bättre rustat inför framtida pandemier. Syftet är att öka samsynen mellan experter och ge beslutsfattare mer användbara underlag i ett läge där tid och kunskap ofta är begränsade.
Handboken, Handbook of mathematical modelling of infectious diseases for decision-making, har tagits fram i samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet, Folkhälsomyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarsmakten. Den beskriver hur modeller kan användas för att bedöma smittspridning, vårdbehov och effekter av olika åtgärder.
Erfarenheter från covid-19
Under covid-pandemin användes matematiska modeller för att simulera utvecklingen av smittan och bedöma konsekvenserna av till exempel skolstängningar, munskydd och andra insatser. Enligt Chalmers och Göteborgs universitet visade pandemin också att olika antaganden kunde leda till olika slutsatser och stundtals hårda debatter.
– Det här är en bok som jag själv gärna hade haft under covid-pandemin. Då hade jag kunnat vara ännu effektivare och tryggare i mitt arbete, säger Torbjörn Lundh, professor i biomatematik vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
Philip Gerlee, professor i biomatematik vid Chalmers och Göteborgs universitet, är huvudansvarig för handboken. Han säger att den har vuxit fram ur en frustration över missuppfattningar och hårda tongångar mellan olika grupper under pandemin.
– Ingen modell kan ge en absolut sanning, men de kan ändå vara väldigt användbara. För oss föddes handboken ur en frustration över de missuppfattningar och bitvis hårda tongångar mellan olika grupper som uppkom i Sverige under pandemin, och som även förekom i andra länder.
– Vi vill visa att alla modeller är förenklingar, men att de med rätt antaganden kan vara till hjälp för beslutsfattare och att olika modeller kan komplettera varandra. Förhoppningsvis leder det till bättre samverkan mellan experter, så att vi kan ge bättre råd, på ett bättre sätt, till beslutsfattare i nästa pandemi, säger Philip Gerlee.
Viktigt att öva i förväg
Anders Tegnell, senior rådgivare vid Folkhälsomyndigheten och tidigare statsepidemiolog, är en av medförfattarna. Han lyfter fram att det under pandemin fanns begreppsförvirring och misstro mellan olika grupper när många ville bidra med sin kunskap.
– När allt hände snabbt och många ville bidra med sin kunskap, uppstod en viss begreppsförvirring och till och med misstro mellan olika grupper. Det tog sig bland annat uttryck i debattartiklar som inte var så konstruktiva, säger Anders Tegnell.
Enligt Torbjörn Lundh är det viktigt att inte lita på en enda modell, utan att använda flera verktyg som kan ge en bredare bild. Han framhåller också att alltför komplexa modeller kan vara svåra att förklara och känsliga för små förändringar i förutsättningarna.
Inom ramen för nätverket SEMAFOR, Swedish Epidemic Modeling and Force, övar modellerare från myndigheter och universitet tillsammans för att stärka beredskapen inför nya utbrott. Ett exempel är en fiktiv presskonferens om att denguefeber hade kommit till Stockholm.
Handboken finansieras av Myndigheten för civilt försvar och ingår i ett större projekt om modellering av infektionssjukdomar för beslutsfattande.
