Nya krav på hantering och rapportering av den kraftiga växthusgasen svavelhexafluorid, SF6, driver på en bredare omställning i nordiska elnätsbolags underhållsarbete, uppger Gomero Group AB i en artikel på sin webbplats. Det som börjar som ett projekt för miljöefterlevnad utvecklas enligt bolaget ofta till ett mer strategiskt fokus på operativ kontroll och tillståndsbaserat underhåll.
SF6 används i högspänningsställverk och har, enligt Gomero, en klimatpåverkan som är 25 000 gånger större än koldioxid. De skärpta europeiska unionens reglerna gör att kontinuerlig gasövervakning blir en naturlig ingång till prediktivt underhåll, där Gomeros plattform SIPP används för att följa SF6-nivåer löpande. När systemen väl är på plats breddas dock användningen till fler tillgångar och funktioner i elnäten.
Från fasta scheman till tillståndsbaserat underhåll
Enligt Gomero har nordiska nätoperatörer under lång tid förlitat sig på specialiserade entreprenörer för större delen av fältunderhållet. Modellen har byggt på tydliga kontrakt och schemalagda inspektioner, där operatören i hög grad lämnat planeringen till entreprenören.
Nu beskrivs en förskjutning mot att elnätsbolagen vill ha löpande insyn i tillgångarnas faktiska status, för att kunna styra uppdragen mer detaljerat. Med digital övervakning kan operatören själv följa anläggningarnas tillstånd, prioritera åtgärder och beställa insatser när mätdata visar behov, i stället för att utgå från ett visst antal inspektioner per år.
Gomero beskriver att SIPP-plattformen utformas för att stödja just denna arbetsdelning: nätbolagen får överblick, data och beslutsstöd, medan entreprenörerna fokuserar på genomförandet av åtgärder. Entreprenörsrelationen förändras därmed från fasta scheman till mer behovsstyrda uppdrag, men utan att externa aktörer försvinner ur modellen.
Tekniska krav i nordiskt klimat och fokus på data
De hårda nordiska klimatförhållandena med djup snö, isbildning och stora temperaturvariationer ställer särskilda krav på övervakningssystemen, framhåller Gomero. För den nordiska marknaden har bolaget exempelvis utrustat oljefångstsystem med värmeelement för sensorer och pumpar, för att undvika att mätningar uteblir under vintermånaderna när övervakningen beskrivs som som mest kritisk.
Även mjukvaran sägs vara anpassad till årstidernas skiftningar, där algoritmerna tolkar nivåförändringar olika beroende på om de inträffar på våren eller under vintern. Syftet är att ta hänsyn till normala, säsongsbundna variationer i anläggningarnas beteende.
Gomero lyfter vidare att nordiska kunder fäster stor vikt vid dataintegritet, lagringsplats och möjlighet att undvika inlåsning till en viss leverantör. Exempelvis infördes enligt bolaget möjligheten att ta bort positioneringsdata som en följd av önskemål från elnätsbolag, och diskussioner om krav på datalagring inom landet eller lokalt hos utvalda driftleverantörer blir allt vanligare.
Den nordiska modellen med flera aktörer i underhållskedjan och långsiktig planeringshorisont uppges ha påverkat hur SIPP-plattformen är konstruerad. Enligt Gomero har erfarenheterna från Norden format en systemdesign som ska kunna hantera både miljörapportering, samverkan mellan operatörer och entreprenörer samt krav på flexibilitet när behoven förändras över tid.
I artikeln beskriver Gomero att denna utveckling stegvis för elnätsbolag från ren miljöefterlevnad till en bredare digital transformation av underhållet, där prediktiva arbetssätt och tillståndsbaserade beslut successivt ersätter fasta underhållsscheman.
