Regeringen avsätter cirka 1,4 miljarder kronor under 2026 för att stärka kommuners och regioners arbete med civilt försvar, enligt Försvarsdepartementet. Pengarna ska gå till investeringar som gör att samhällsviktig verksamhet kan fungera även vid höjd beredskap och ytterst krig.
– Sveriges 290 kommuner har ett stort ansvar för beredskapen runt om i landet. Många kommuner har tagit viktiga steg mot ett starkare civilt försvar, andra måste lägga i en högre växel. För att stötta dem i det arbetet så har regeringen i dag presenterat ett beredskapspaket på cirka 1,4 miljarder kronor. Det är ett viktigt besked, inte bara för kommunerna utan framför allt för svenska folket, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
– I Sverige står kommunsektorn står för en stor del av den offentliga servicen. Det är av yttersta vikt att kommuner och regioner kan upprätthålla sin förmåga även under höjd beredskap och ytterst krig. Dagens besked är en viktig del i att skapa goda förutsättningar för kommunsektorns pågående arbete med att bygga upp sin förmåga, säger civilminister Erik Slottner.
– Kommuner och regioner utgör ryggraden i det civila försvaret. När kriser eller ytterst krig drabbar Sverige måste samhällsviktiga funktioner fortsätta fungera. Med de här investeringarna stärker vi den lokala beredskapen i hela landet. Det handlar i grunden om att säkerställa att människor får den hjälp de behöver även i de mest allvarliga situationerna, säger Gulan Avci, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna.
Decentraliserad försörjningsberedskap byggs upp
På en pressträff den 9 mars meddelade Carl-Oskar Bohlin att regeringen ger Myndigheten för civilt försvar i uppdrag att anskaffa materiel för att stärka kommunernas och regionernas försörjningsberedskap. Under 2026 får myndigheten köpa in materiel som ska kunna användas av kommuner och regioner för 500 miljoner kronor.
I myndighetens regleringsbrev för 2026 finns sedan tidigare ett uppdrag att under året fördela 400 miljoner kronor till kommunerna för investeringar i materiel kopplad till försörjningsberedskap. Dessa medel ska bidra till att stärka beredskapen i hela landet och komplettera insatser inom berörda beredskapssektorer.
Försörjningsberedskap handlar enligt regeringen om att kunna upprätthålla försörjningen av varor och tjänster som är nödvändiga för befolkningens överlevnad, för att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och för att bidra till det militära försvarets förmåga.
Enligt budgetpropositionen för 2026 kan 1 miljard kronor per år under åren 2026 till 2028, totalt 3 miljarder kronor, användas till investeringar i decentraliserad försörjningsberedskap. De 900 miljoner kronor som ingår i de två uppdragen till Myndigheten för civilt försvar tas från dessa medel.
Extra stöd till kommuner viktiga för totalförsvaret
Utöver satsningarna på försörjningsberedskap ska kommuner med särskild betydelse för totalförsvaret få riktade medel för att höja sin förmåga vid höjd beredskap och krig. I regleringsbrevet för 2026 får Myndigheten för civilt försvar i uppdrag att fördela 490 miljoner kronor till utvalda kommuner under året, i samverkan med Försvarsmakten.
Pengarna ska främst användas till investeringar i ledningsplatser och särskilda samlingsplatser, så kallade trygghetspunkter. Vid behov kan medlen också användas för andra investeringar som är nödvändiga för totalförsvaret, till exempel inköp av reservutrustning eller reparationsutrustning, för att kommunerna ska kunna utföra sina samhällsviktiga uppgifter även vid höjd beredskap.
De riktade satsningarna ingår i de större tillskott till kommunernas arbete med civilt försvar som aviserades i budgetpropositionen för 2026, enligt Försvarsdepartementet.
