Sveriges regering har överlämnat propositionen ”Effektivare inhämtning av elektroniska bevis” till riksdagen, enligt Justitiedepartementet. Förslagen ska genomföra Europeiska unionens så kallade e‑bevisförordning i svensk rätt och ge brottsbekämpande myndigheter nya möjligheter att få tillgång till digitalt bevismaterial över nationsgränserna.
I dag kräver åtkomst till elektroniska bevis som finns hos utländska leverantörer ofta formellt samarbete mellan myndigheter i olika länder. Sådana förfaranden kan ta lång tid, vilket enligt regeringen försvårar utredningar där digital kommunikation är central.
Direkta krav mot utländska tjänsteleverantörer
Med den föreslagna ordningen ska svenska brottsbekämpande myndigheter kunna vända sig direkt till utländska tjänsteleverantörer och begära att uppgifter lämnas ut eller bevaras som bevis i brottsutredningar, utan att alltid behöva gå via utländska myndigheter.
Justitieminister Gunnar Strömmer betonar i pressmeddelandet att förslagen syftar till att stärka effektiviteten i brottsbekämpningen.
– Regeringen går nu fram med förslag för att förenkla polisens och åklagarnas arbete med att få tillgång till bevismaterial. I stället för att gå via utländska myndigheter och behöva vänta i flera månader för att få tag på kritisk information ska polis och åklagare kunna vända sig direkt till berörda techföretag, som riskerar kraftiga sanktionsavgifter om de inte lämnar ut den begärda informationen. Det här är ett viktigt steg för att öka effektiviteten i brottsbekämpningen. Ytterst handlar det om att se till att farliga människor sitter inne, så att skötsamma människor kan vara trygga och våga vara ute, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Enligt Justitiedepartementet är bakgrunden att kriminella i stor utsträckning kommunicerar och planerar brott digitalt och ofta använder utländska tjänster. Detta har gjort internationellt samarbete nödvändigt för att komma åt kommunikationen, något som i dag ofta är tidskrävande.
Sanktionsmöjligheter och nationell tillämpning
I propositionen anges bland annat vilka svenska brottsbekämpande myndigheter som ska få tillämpa e‑bevisförordningen och vilka processuella garantier som ska gälla för deras hantering av sådana ärenden. Förslagen omfattar också vilken myndighet i Sverige som ska kunna besluta om sanktioner mot svenska tjänsteleverantörer som inte följer beslut från andra medlemsstater inom Europeiska unionen enligt e‑bevisförordningen.
Förslagen kompletterar Europeiska unionens e‑bevisförordning som antogs under Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd. Lagändringarna föreslås träda i kraft under juli och augusti 2026.
