Sverige har nu 65 områden som klassas som utsatta, varav 19 bedöms som särskilt utsatta, enligt Polismyndigheten. Den nya nationella lägesbilden visar samtidigt att situationen generellt har förbättrats något, både i utsatta områden och i landet som helhet.
– Narkotikahandeln har flyttat från gatorna, det sker färre angrepp på poliser och ordningsvakter, samtidigt som färre ordningsstörningar sker, säger Charlotta Höglund, chef för underrättelseenheten vid Nationella operativa avdelningen.
Området Andersberg i Halmstads kommun, som 2023 klassades som utsatt, bedöms inte längre vara ett utsatt område. Området har under längre tid uppvisat låga problemnivåer som är beständiga över tid och den kriminella aktiviteten är inte lika påtaglig.
Samtidigt tillkommer området Granängsringen i Tyresö kommun i Stockholm som nytt utsatt område. Enligt Polismyndigheten beror detta på att den kriminella strukturen där har bestått.
Fler utsatta områden – men ändrad indelning
I den förra lägesbilden från 2023 bedömdes 59 områden som utsatta, varav 17 som särskilt utsatta. Ökningen av både utsatta och särskilt utsatta områden förklaras enligt Polismyndigheten uteslutande av en förändrad områdesindelning, där sju områden har delats upp i flera mindre områden för att öka precisionen i bedömningarna.
– En betydelsefull förändring är att det har blivit lättare för andra yrkesgrupper som ordningsvakter eller fältassistenter att vara aktiva i utsatta områden. Det är viktigt eftersom det krävs ökade satsningar från övriga samhället för att långsiktigt få en mer positiv utveckling i utsatta områden, säger Charlotta Höglund.
Av de 59 områden som bedömdes som utsatta 2023 kvarstår 58 som utsatta 2025. Ett område, Andersberg i Halmstad, har tagits bort och ett område, Granängsringen i Tyresö, har lagts till. För fem utsatta områden har ett delområde tagits bort, vilket innebär att områdena finns kvar men har minskat i storlek.
Bland de 46 utsatta områden som inte är särskilt utsatta har 12 utvecklats positivt, 4 negativt och resterande är oförändrade. Bland de 19 särskilt utsatta områdena har 3 utvecklats positivt, 2 negativt och övriga bedöms vara oförändrade.
Grovt våld sprids – unga från hela landet rekryteras
Polisen beskriver i lägesbilden att grova våldsbrott som skjutningar och sprängningar blivit alltmer gränsöverskridande. Anstiftarna befinner sig ofta utomlands, medan utförarna ofta är mycket unga personer som rekryteras digitalt och kan resa till andra delar av landet för att utföra våldsbrott.
– Utvecklingen är tydlig: Unga personer, inte sällan från mindre orter som helt saknar kriminella nätverk, har blivit en del av problembilden kring grova våldsbrott och organiserad brottslighet. Det är något vi ser i alla kommuner, inte bara de med utsatta områden. Därför måste alla arbeta aktivt för att motverka att unga utnyttjas av kriminella nätverk, säger Charlotta Höglund.
Enligt Polismyndigheten har utsatta områden fortsatt en stark koppling till grovt våld. Av alla skjutningar åren 2022–2024 kan cirka 60 procent kopplas till utsatta områden. Det kan handla om att skjutningen skett i ett utsatt område eller att misstänkt gärningsperson eller målsägande är kopplad till ett sådant område.
Kartläggning av kriminella aktörer
Den nya lägesbilden innehåller också en uppdaterad kartläggning av så kallade cylinderaktörer, det vill säga kriminella aktörer som ingår i lokalpolisområdenas problembild. Antalet cylinderaktörer har minskat något sedan 2023, men den samlade utvecklingen bedöms som relativt stabil över tid.
Drygt hälften av cylinderaktörerna, cirka 5 000 individer, kan kopplas till utsatta områden. Av dessa är drygt 900 helt nya jämfört med föregående års kartläggning. Hälften av de nya aktörerna är så kallade D-aktörer, unga personer som riskerar att rekryteras in i kriminella nätverk.
Polisen redovisar även hur myndigheten arbetar med att beräkna antalet gängkriminella personer. Det beskrivs som förenat med flera svårigheter, bland annat eftersom definitionen av gängkriminalitet, val av brottstyper, tidsperioder och hur kopplingar mellan personer fastställs påverkar resultatet. Myndigheten betonar också att ett mer aktivt operativt arbete kan ge fler underrättelser, vilket i sin tur kan göra att den kartlagda gruppen ser större ut utan att den faktiska brottsligheten nödvändigtvis har ökat.
Beräkningarna av antalet gängkriminella beskrivs som historiska ögonblicksbilder, där det finns en relativt stor omsättning av personer in och ut ur de kriminella miljöerna. Polisen uppger att tidigare beräkningar om att den gängkriminella miljön omfattade 30 000 personer inte längre används som underlag.
Enligt Polismyndigheten har insamlingen av uppgifter om kriminella aktörer enligt cylindermodellen genomförts årligen sedan 2019. Underlaget omfattar personer som bedöms vara underrättelsemisstänkta för samröre med organiserad brottslighet och allvarliga eller systematiska brott, och används bland annat i arbetet med kartläggningen av utsatta områden.
https://polisen.se/aktuellt/nyheter/nationell/2025/december/polisen-presenterar-ny-lagesbild-over-utsatta-omraden/
