Gamla luftprover som Försvarsmakten samlade in från 1960-talet och framåt för att övervaka radioaktivt nedfall från kärnvapentester används nu som tidskapslar över biologiskt material, enligt ett pressmeddelande från Lunds universitet. Genom dna-analyser kan forskare visa att sporspridningen hos nordliga mossor i genomsnitt börjar fyra veckor tidigare och kulminerar sex veckor tidigare i dag än år 1990.
Luftproverna togs ursprungligen för att registrera radioaktivitet, men på de glasfiberfilter där proverna sparades fastnade även dna från pollen, sporer och andra biologiska partiklar. Det var forskaren Per Stenberg vid Umeå universitet som uppmärksammade den biologiska potentialen i materialet.
– Proverna har visat sig utgöra ett oväntat, helt unikt och mycket spännande arkiv över dna från biologiska luftspridda partiklar, säger Nils Cronberg, växtforskare vid Lunds universitet.
Ny metod avslöjar förändrad naturkalender
I studien har forskarna undersökt hur perioden för spridning av luftburna mossporer förändrats under 35 år för 16 olika mossarter och artgrupper. Resultaten visar att sporerna både börjar spridas och når sin topp betydligt tidigare än tidigare uppmätt.
– Det är en stor skillnad, särskilt med tanke på att sommaren är kort i norr, säger Nils Cronberg.
Forskarnas analys kopplar förändringarna till ett varmare klimat. Varmare höstar gör att mossornas sporkapslar hinner utvecklas längre innan vintern kommer. Det ger en biologisk försprångseffekt, vilket gör att sporerna kan frigöras tidigare följande vår.
En central slutsats är att det inte är vårens väder som i första hand avgör tidpunkten för sporspridningen, utan klimatförhållandena året innan.
– Vi hade förväntat oss att det var tiden för snösmältningen eller lufttemperaturen under samma år som skulle vara avgörande, men det visade sig vara klimatförhållandena under föregående år som vägde tyngst, säger Fia Bengtsson, tidigare växtforskare vid Lunds universitet, numera vid Norwegian Institute for Nature Research.
Långtidsdata kan stärka internationella klimatrapporter
Studien visar enligt Lunds universitet hur snabbt klimatförändringarna påverkar ekosystem och arters årscykler. Samtidigt öppnar arbetet för en ny metod att följa biologiska förändringar över tid genom så kallat luftburet dna.
Samma typ av analyser kan utföras på andra växt- och djurgrupper. Eftersom insamlingspunkter finns över hela Sverige kan forskare följa biologisk utveckling bakåt i tiden flera decennier, från norr till söder.
– Vi förutser att våra resultat och kunskap om hur naturen har förändrats från 1970-talet och framåt kommer att bli en del av den internationella klimatpanelens (IPCC:s) nästkommande rapport om dokumenterade effekter av klimatförändringar, säger Nils Cronberg.
Studien, med titeln ”Rapid shifts in bryophyte phenology revealed by airborne eDNA”, är genomförd i ett samarbete mellan Lunds universitet, ett forskarteam lett av Per Stenberg vid Umeå universitet, Norwegian Institute for Nature Research i Trondheim och Helsingfors universitet. Projektet har finansierats av det strategiska forskningsområdet Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate, BECC.
