Sverige deltar under februari och mars i Natos incidentberedskap på Island som en del av luftförsvaret i Arktisområdet, enligt Försvarsmakten. Flygvapnet bidrar med en stridsflygenhet med Jas 39 Gripen som ska ta ansvar för Natos gemensamma luftförsvarsuppgifter inom alliansens nya operationsområde JFC Norfolk.
Det nya operationsområdet JFC Norfolk sträcker sig från Nordamerika till Finlands och Norges gräns mot Ryssland. Området omfattar Arktis och den transatlantiska länken som binder samman Nordamerika med Europa. Sju av åtta arktiska stater är medlemmar i Nato, där Sverige ingår tillsammans med bland andra Norge och Kanada, medan Ryssland är det åttonde landet.
Arktis lyfts fram som strategiskt viktigt
Arktis beskrivs av Försvarsmakten som ett strategiskt viktigt område för alliansen, där både militär närvaro och övervakning får ökad betydelse.
– Arktis är en del av vårt nya operationsområde i Nato och ett strategiskt viktigt område. Det utgör en viktig pusselbit i försvaret av alliansen och vi vet att Ryssland har ambitioner i Arktis. Att vi nu kommer bidra till stabilitet och säkerhet i området visar att Sverige och Försvarsmakten tar ansvar för Natos gemensamma luftförsvarsuppgifter, säger chefen för operationsledningen, viceamiral Ewa Skoog Haslum.
En svensk stridsflygsenhet motsvarande en stridsflygdivision, med markpersonal från Skaraborgs flygflottilj F 7, är baserad på Keflavík flygbas på Island. Det är första gången som Skaraborgs flygflottilj deltar med en stridsflygsenhet i en Nato-insats.
Bygger vidare på erfarenheter från Polen och Island
Försvarsmakten hänvisar till tidigare internationella insatser som grund för deltagandet på Island. Under förra året bidrog svenskt stridsflyg till Natos incidentberedskap och luftrumsövervakning i Polen.
– Vi har erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Natos territoriella integritet efter våra insatser i Polen under förra året. De insatserna visade att vi har både förmåga och kapacitet att verka under Natos ledning och bidra till Natos incidentberedskap och luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger flygvapenchefen, generalmajor Jonas Wikman.
Skaraborgs flygflottiljs specialflygsskvadron har tidigare varit baserad på Island under 2024 för luftburen övervakning och stridsledning under Natos ledning i samband med Natos toppmöte. Även då bidrog flygvapnet med kvalificerad förmåga till Natos luftoperationer.
– Stridsflygenheten är väl rustad för uppgiften och vi har precis som flygvapnets andra förband en lång erfarenhet av incidentberedskap. Vi har även vana av att verka i vinterklimat och förutsättningar att agera på de olika typer av hot som vi kan ställas inför när vi skyddar Islands territoriella integritet, säger kontingentschefen, överstelöjtnant Johan Legardt från Skaraborgs flygflottilj.
De svenska stridsflygenheterna och den tillhörande stridsledningen kommer att ledas av Natos luftoperationscenter Combined Air Operations Centre i Uedem i Tyskland. Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap benämns Air Policing och har bedrivits sedan början av 1960-talet som en del av alliansens gemensamma försvar.
