När stora delar av Sydeuropa drabbades av strömavbrott tidigare i år blev det tydligt hur sårbart även ett modernt energisystem kan vara, enligt Gomero Nordic AB. Samtidigt står Sverige inför en liknande utmaning: klimatet blir mer oförutsägbart, och elbehovet väntas öka kraftigt fram till år 2045. För att möta utvecklingen krävs både ökad kapacitet i elnäten och ett smartare sätt att hantera och övervaka infrastrukturen.
Sveriges elnät befinner sig i en historisk omställning. Runt om i landet höjer elnätsbolag sina avgifter för att finansiera investeringar som ska klara både högre efterfrågan och hårdare påfrestningar från extremväder. Forskning från Lunds universitet visar att om elnäten inte anpassas till extrema klimathändelser och fortsatt urbanisering riskerar tillförlitligheten i elförsörjningen att minska med upp till 30 procent. För att säkerställa att städer kan hantera klimatpåfrestningar under energiomställningen kan ytterligare investeringar på 20–60 procent behövas.
När vädret pressar elnätet
Extremvärme belastar transformatorstationer, köldknäppar driver upp elförbrukningen och stormar samt skyfall slår mot en infrastruktur som till stor del byggts för ett annat klimat. Många av de största strömavbrotten orsakas redan i dag av väderrelaterade händelser, och dessa blir både vanligare och svårare att förutse.
För att hålla elförsörjningen stabil behöver både underhåll och övervakning utvecklas i takt med att näten moderniseras. Ett mer robust system handlar inte enbart om nya ledningar och stationer utan också om att använda data för att få bättre kontroll över det befintliga nätet.
Från akut felsökning till förebyggande underhåll
Genom att koppla upp både ny och befintlig infrastruktur får elnätsägare en mer detaljerad bild av anläggningarnas status i realtid. Det gör det möjligt att upptäcka problem tidigt, innan de leder till driftstopp, och ger ett bättre underlag för att bedöma hur nätet klarar ökade påfrestningar.
Med digital övervakning kan underhåll planeras in under säkra förhållanden i stället för att tekniker behöver rycka ut under pågående storm. Automatisering minskar även behovet av fysisk närvaro vid riskfyllda arbetsmoment. Övergången går från akuta insatser till planerade åtgärder som baseras på faktisk komponentstatus.
Enligt Gomero Nordic AB ger detta flera konkreta effekter: säkrare arbetsmiljö genom planerat underhåll, längre livslängd för kritisk utrustning genom tillståndsbaserad övervakning, smartare investeringar när komponenter byts ut efter verkligt behov i stället för schemalagda intervaller, och lägre miljöpåverkan när utrustningens faktiska livslängd utnyttjas bättre.
Exempel: skydd av oljefångstgropar vid skyfall
Ett praktiskt exempel på kombinationen av fysisk robusthet och digital övervakning är hanteringen av oljefångstgropar vid transformatorstationer. Groparna är konstruerade för att förhindra att olja läcker ut i naturen vid haveri. Vid kraftiga skyfall kan de dock snabbt fyllas med regnvatten och behöver därför tömmas för att behålla sin skyddsfunktion.
Om vattnet inte töms i tid och nivån stiger över en kritisk gräns finns risk att olja sprids i omgivningen vid ett läckage. I ett manuellt system kan vattennivån stiga snabbt efter kraftigt regn, och på mindre än ett dygn nå kritiska nivåer där risken för oljeutsläpp ökar. Med automatiserad tömning och kontinuerlig övervakning hålls däremot vattennivån stabilt låg, och systemet kan reagera direkt på förändringar.
– Skillnaden mellan reaktivt och proaktivt underhåll är enorm. Med fjärrövervakning och automatiserad tömning agerar systemet innan vattennivån blir kritisk, och genom vår gropanalys säkerställer vi dessutom att gropen är tät. Det skyddar både miljön och gör att tekniker slipper rycka ut under farliga väderförhållanden, säger CPO Niklas Wicén, Gomero.
Enligt Gomero Nordic AB visar detta exempel hur robusthet kan byggas genom att kombinera traditionell infrastruktur med digital övervakning. Syftet är att skapa ett elnät som både är motståndskraftigt mot störningar och bättre förberett på de väderrelaterade risker som följer av ett förändrat klimat.
