Regeringen och Sverigedemokraterna vill pröva om preventiva tvångsmedel, som redan används i kampen mot gängkriminaliteten, även kan användas för att förhindra mäns livsfarliga våld mot kvinnor, enligt en debattartikel på Regeringskansliets webbplats.
I debattartikeln beskriver statsminister Ulf Kristersson, Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, energi- och näringsminister Ebba Busch och utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson hur lagstiftningen mot grovt våld och sexualbrott successivt har skärpts, men att ytterligare åtgärder nu övervägs.
Vill pröva preventiva tvångsmedel i nära relationer
Förslaget innebär att undersöka om verktyg som redan används mot de kriminella gängen sedan 2023 kan anpassas för våld i nära relationer. Det kan enligt debattartikeln handla om att ge polisen möjlighet att avlyssna telefonsamtal, ta del av meddelanden och e-post, eller i vissa fall använda teknisk utrustning för att fånga upp ljud i en våldsutövares hem.
Syftet är att kunna ingripa tidigare mot män som utgör en hög risk för fortsatt våld mot kvinnor i deras närhet. I artikeln anges att män som systematiskt misshandlar och hotar sin partner inte ska kunna fortsätta i skydd av hemmets väggar.
Regeringen aviserar att en särskild utredare ska få i uppdrag att se över frågan om preventiva tvångsmedel i denna kontext. Uppdraget ska enligt artikeln beslutas av regeringen inom kort.
Skärpta straff och förstärkt skydd
I debattartikeln redovisas även flera redan beslutade eller genomförda förändringar. Från den 15 april 2026 kommer män som begår allvarliga vålds- eller sexualbrott, till exempel serievåldtäktsmän med hög återfallsrisk, att kunna dömas till säkerhetsförvaring och därmed hållas frihetsberövade på obestämd tid.
Regeringen lyfter också att straffen för de allvarligaste fallen av misshandel och våldtäkt ska skärpas under sommaren 2026. Den som begår upprepade grova våldtäkter ska enligt artikeln kunna dömas till livstids fängelse. Sedan januari 2026 gäller dessutom skärpta regler för villkorlig frigivning för personer som bedöms ha hög risk att återfalla i allvarlig brottslighet.
Parallellt har skyddet för utsatta kvinnor stärkts på andra sätt. Kontaktförbud kan numera beslutas i fler situationer och omfatta större geografiska områden, till exempel en hel kommun. Sedan sommaren 2024 har det också blivit lättare att säga upp en hyresgäst som utsätter en närstående för våld, samtidigt som det blivit enklare för den utsatta att ta över hyreskontraktet.
En ny brottsrubricering, psykiskt våld, har införts för att bättre kunna beivra psykiskt och ekonomiskt våld.
Nollvision mot dödligt våld mot kvinnor
I debattartikeln framhålls att arbetet mot mäns våld mot kvinnor intensifierats efter de uppmärksammade morden i Boden och Rönninge under julhelgerna. Då inrättades Rådet för kvinnofrid och en nollvision för dödligt våld mot kvinnor presenterades.
Rådet håller enligt artikeln nu möte med fokus på våld i nära relation, samtidigt som regeringen aviserar nästa steg med utredningen om preventiva tvångsmedel. Företrädarna för regeringen och Sverigedemokraterna kopplar satsningen till arbetet mot gängkriminalitet, där de uppger att det dödliga gängvåldet nästan halverats sedan 2022 genom uthålliga insatser.
Enligt artikeln är målsättningen att samma målmedvetenhet ska leda till minskat dödligt våld mot kvinnor.
https://regeringen.se/debattartiklar/2026/03/vi-vill-kunna-avlyssna-man-som-slar-kvinnor/
