Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om en ny straffbestämmelse för psykiskt våld, enligt Justitiedepartementet och Socialdepartementet. Förslaget innebär att återkommande kränkningar och kontrollerande beteenden ska kunna leda till fängelse i upp till fyra år.
Regeringen lyfter särskilt att mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem, och att psykiskt våld är betydligt vanligare än fysiskt våld och ofta föregår det. Genom att kriminalisera psykiskt våld vill regeringen skapa bättre möjligheter att ingripa innan våldet eskalerar.
Ny brottsrubricering för upprepade kränkningar
Den föreslagna bestämmelsen i brottsbalken ska omfatta upprepade kränkningar i form av förolämpningar, otillbörliga hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning. Även varaktig otillbörlig övervakning, till exempel via GPS eller mobilapplikationer, ska enligt förslaget kunna omfattas.
För att ansvar ska kunna utkrävas krävs att kränkningarna, eller den varaktiga övervakningen, varit ägnade att allvarligt skada den utsattas självkänsla. Straffskalan föreslås vara fängelse i högst fyra år.
Brottet ska kunna ingå som ett led i befintliga brottskategorier som grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, olaga förföljelse och hedersförtryck, samt kunna leda till ansvar för barnfridsbrott. Regeringen föreslår även att brottet förolämpning ska kunna ingå som ett led i dessa brott.
Fokus på tidiga ingripanden och brottsoffers upprättelse
Justitieminister Gunnar Strömmer betonar att den nya regleringen är tänkt att ge bättre möjligheter att bryta våldsspiraler på ett tidigt stadium.
– Att kriminalisera psykiskt våld är viktigt av flera skäl. Psykiskt våld föregår ofta fysiskt våld, och genom en kriminalisering ökar möjligheterna att tidigt fånga upp och komma åt systematiskt våld. På så sätt kan vi förhindra fortsatt och ännu allvarligare våld. Det är också viktigt för brottsoffer att gärningen som deras förövare straffas för motsvarar det man upplevt sig ha varit utsatt för. Med den här lagändringen får vi ett viktigt verktyg för att stoppa våld i ett tidigt skede och öka brottsoffrets upprättelse, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Socialminister Jakob Forssmed framhåller betydelsen av att stärka tryggheten i hemmet.
– Våld, oavsett form, ska aldrig accepteras. Ingen ska behöva känna sig maktlös i sitt eget hem. Med den här lagändringen tar vi ett viktigt steg för att värna varje människas värde och öka tryggheten för drabbade, säger socialminister Jakob Forssmed.
Även hedersrelaterade begränsningar och kontrollbeteenden omfattas av förslaget, enligt regeringen.
– Alltför många lever i en vardag där psykiskt våld sätter ramarna. Det kan vara tvång att bära slöja, ekonomiskt utnyttjande eller digital kontroll. Det här är ett utbrett och allvarligt samhällsproblem – och det måste mötas med kraft. Därför är det glädjande att vi nu tar viktiga steg mot en starkare lagstiftning, säger jämställdhetsminister Nina Larsson.
Enligt Henrik Vinge, ordförande i justitieutskottet för Sverigedemokraterna, är den nya bestämmelsen också ett verktyg mot hedersrelaterat våld och förtryck.
– Psykiskt våld är ofta första steget i en farlig våldsspiral. Därför måste samhället kunna ingripa tidigt och skydda de utsatta. Den här lagstiftningen ger viktiga verktyg mot hedersförtryck, kontroll och andra allvarliga kränkningar. Det är glädjande att vi nu tar detta steg tillsammans med regeringen, säger Henrik Vinge, ordförande i justitieutskottet för Sverigedemokraterna.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Förslaget bygger delvis på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna, enligt Justitiedepartementet.
