Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen som innehåller nya straffrättsliga verktyg för att möta den organiserade brottsligheten, enligt Justitiedepartementet. Kärnan i förslaget är ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott, vilket ska ge Polismyndigheten, Tullverket och andra brottsbekämpande myndigheter bättre möjligheter att ingripa tidigt.
Syftet är att fler personer som deltar i eller möjliggör kriminell verksamhet ska kunna lagföras redan innan brotten genomförs. Regeringen beskriver detta som en del av en bredare omläggning av kriminalpolitiken med fokus på att öka tryggheten och trycka tillbaka gängkriminaliteten.
Attrapper och insatser på nätet ska kunna användas
Propositionen tar särskilt sikte på kriminella nätverk och gängrelaterad brottslighet. Ett centralt inslag är att klargöra att brottsbekämpande myndigheter ska kunna använda metoder som att byta ut narkotika eller vapen mot ofarliga substanser eller attrapper utan att detta utesluter straffansvar för försök, förberedelse eller stämpling.
Det framhålls också att myndigheterna ska få bättre möjligheter att agera på digitala plattformar för att förhindra att någon åtar sig att utföra exempelvis allvarliga våldsbrott.
– Det är avgörande att de brottsbekämpande myndigheterna får effektiva verktyg för att komma åt den organiserade brottsligheten på ett så tidigt stadium som möjligt. Med de här förslagen blir det möjligt att ingripa redan på förberedelsestadiet och på så sätt komma åt de som rekryterar och beställer brottslighet. På så vis skyddar vi fler potentiella brottsoffer och ökar tryggheten i samhället, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Förslagen omfattar även brott där gärningspersoner söker kontakt med barn på internet i syfte att begå sexualbrott.
– Ska vi skydda människor från de grövsta brotten måste vi kunna agera innan skadan redan är skedd. Med de här förändringarna kan polisen ingripa tidigare mot både gängkriminella och personer som jagar barn på nätet. Pedofiler ska inte behöva lyckas locka ett barn till en mötesplats för att det ska vara ett brott. Polisen måste kunna ingripa redan på de digitala plattformar där vuxna söker kontakt med barn för att begå sexualbrott. Det är så vi förebygger brott och stärker tryggheten i Sverige, säger Henrik Vinge, rättspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna och ordförande i justitieutskottet.
Reaktion på rättsfallet ”Vapenattrappen”
En utgångspunkt för propositionen är Högsta domstolens avgörande i det så kallade målet ”Vapenattrappen” (NJA 2023 s. 393). I det fallet hade polisen bytt ut vapen som gömts i ett källarförråd mot en vapenattrapp fyra månader innan en person tog befattning med attrappen. Personen åtalades för försök till synnerligen grovt vapenbrott och en annan person för medhjälp, men åtalen ogillades.
Högsta domstolen konstaterade att det inte förelåg någon fara för att brottet skulle fullbordas eftersom vapnen redan hade ersatts med en attrapp när de tilltalades uppsåt formades. Domstolen slog fast att straffansvar som utgångspunkt inte ska inträda när fara för brottets fullbordan varit utesluten redan från början på grund av ett myndighetsingripande eller liknande omständighet utanför gärningsmannens kontroll.
Enligt regeringen har avgörandet påverkat myndigheternas val av arbetsmetoder, bland annat genom att vapen och narkotika inte byts ut i samma utsträckning som tidigare. Med de nu föreslagna lagändringarna vill regeringen skapa förutsättningar för att sådana åtgärder åter ska kunna användas i större omfattning utan att straffansvaret för försök, förberedelse eller stämpling faller bort.
Lagändringarna föreslås träda i kraft i två steg: det utökade straffansvaret för försök till brott den 1 april 2026 och övriga ändringar den 1 juli 2026.
