Influensa orsakar årligen stor sjuklighet och belastning på sjukvården, samtidigt som viruset ständigt förändras, enligt en fördjupningsartikel från Abera Bioscience. WHO uppskattar att säsongsinfluensa globalt leder till 290 000–650 000 dödsfall per år, och i Sverige rapporteras tusentals sjukhusinläggningar varje säsong medan dödstalen under svåra år kan nå omkring 2 000, enligt Folkhälsomyndigheten. Varje säsong insjuknar uppskattningsvis 5–15 procent av befolkningen, vilket motsvarar cirka 500 000–1,5 miljoner personer i Sverige.
Föränderligt virus och begränsat skydd
Influensavirus tillhör orthomyxovirus och de humanpatogena typerna A och B orsakar återkommande epidemier. Smittan sprids via droppar och kontaktsmitta och kan ge allvarliga komplikationer för äldre, små barn och personer med nedsatt immunförsvar. Virusets förändringsbenägenhet försvårar kontrollen: gradvisa mutationer (antigen drift) driver de årliga epidemierna, medan större genetiska omkombinationer (antigen shift) kan ge upphov till nya subtyper med pandemipotential, såsom 1918, 1968 och 2009.
Vaccination är huvudverktyget för att skydda befolkningen, men skyddseffekten varierar oftast mellan 40–60 procent och kan vissa år bli lägre. Dagens produktion sker i stor utsträckning i ägg, en process som tar 6–9 månader och kan leda till så kallad äggadaption som försämrar matchningen mot cirkulerande stammar, uppger Abera Bioscience. Samtidigt ligger vaccinationstäckningen bland äldre i Europa på omkring 45 procent, vilket bidrar till fortsatt smittspridning och hög vårdbelastning vintertid.
Nasala vacciner och pandemiberedskap
Ett forskningsspår för att förbättra skyddet är universella vacciner inriktade på mer konservativa antigen som förändras långsammare, vilket kan ge bredare och längre varaktigt skydd. Enligt Krammer med flera (Nature Reviews, 2018) är detta en central inriktning i utvecklingen av nästa generations influensavacciner. Nasala vacciner lyfts fram som särskilt intressanta eftersom de kan inducera både lokalt IgA-svar i slemhinnan och systemiskt IgG, vilket potentiellt kan minska både sjukdom och smittspridning.
Abera Bioscience uppger att bolaget utvecklar ett nasalt influensavaccin på sin BERA-plattform med målet att kombinera brett, mer långvarigt skydd med snabb design och produktion. Enligt bolaget kan ett näsvaccin blockera virus redan i näsan och därigenom sänka det effektiva reproduktionstalet (Rₑ); möjligheten till egenadministrering i hemmet skulle dessutom minska behovet av vårdpersonal och logistik vid ett utbrott. Vaccinet är planerat att kunna levereras i förfyllda sprayer och skalas upp till massproduktion till rimliga kostnader, enligt Abera Bioscience.
Utvecklingen av nästa generations influensavacciner beskrivs som ett sätt att stärka pandemiberedskapen och reducera sjuklighet och dödlighet kopplad till influensa. Samlad forskning om konserverade antigen, mukosalt skydd och modernare produktionsmetoder ger förutsättningar för snabbare respons när nya stammar uppstår, enligt Abera Bioscience med referens till WHO, Folkhälsomyndigheten och vetenskapliga översikter.
