Sveriges försörjningsgrad för livsmedel ligger i dag kring femtio procent, vilket innebär att endast hälften av maten som konsumeras är producerad i landet. Det skapar både ett betydande handelsunderskott och en strukturell sårbarhet, enligt Lantmännen, som deltog vid ett riksdagsseminarium om hur resiliens och beredskap kan stärkas genom den gröna omställningen. Seminariet hölls den 19 november i riksdagen och arrangerades av Kristdemokraterna och Centerpartiet, med medverkan även från Vattenfall och Saab.
Enligt Lantmännen är jordbruks- och livsmedelssektorn en av Sveriges viktigaste och största basnäringar, med cirka hundratusen sysselsatta och en omsättning nära trehundra miljarder kronor. Samtidigt bedömer företaget att tillväxt- och utvecklingspotentialen är stor, om förutsättningarna för produktion och lönsamhet stärks.
Ökad livsmedelsproduktion kopplas till robust beredskap
Lantmännen framhåller att beslutet om statliga beredskapslager för spannmål är ett steg i rätt riktning, men att mer krävs för en robust beredskap över tid.
– Sverige har tagit viktiga steg med beslutet om beredskapslager för spannmål, men robust beredskap över tid kräver mer. Vi behöver en långsiktig politik som gör det möjligt att producera mer mat i Sverige för att öka vår självförsörjning och samtidigt nå klimatmålen på ett konkurrenskraftigt sätt, säger Per Arfvidsson, vice vd på Lantmännen.
Enligt Lantmännen kräver verklig resiliens att den inhemska livsmedelsproduktionen ökar signifikant över tid. Företaget har återkommande pekat på att lönsam tillväxt i jordbruks- och livsmedelsproduktionen är central för både beredskap och grön omställning.
Krav på samlad politik och snabbare klimatomställning
Lantmännen menar vidare att det krävs bred samverkan mellan fler riksdagsutskott, departement och myndigheter för att skapa långsiktiga villkor som ökar konkurrenskraften, lönsamheten och produktionen i linje med den nationella strategin Livsmedelsstrategi 2.0.
Samtidigt lyfter företaget att det är bekymmersamt att transportsektorns utsläpp minskar för långsamt. Eftersom både transportsektorn och jordbruket ingår i samma system för mål om minskade utsläpp, bedömer Lantmännen att jordbruket riskerar att drabbas av produktionshämmande klimatåtgärder som kompensation.
– Tiden till 2030 är kort och politiken behöver samlade och långsiktiga beslut för att produktion, beredskap och klimatmål ska gå hand i hand. Investeringar i klimatanpassning och jordbrukets vattenhushållning är av stor vikt för att kunna hantera ökade nederbördsmängder och högre temperaturer, avslutar Per Arfvidsson, vice vd på Lantmännen.
Lantmännen hänvisar till ett pågående engagemang i frågor om livsmedelsberedskap och grön omställning, bland annat genom medverkan i seminarier, expertpaneler och debatter om Sveriges krisberedskap och politiska inriktning för livsmedelsförsörjning.
