De grupper som löpte störst risk för allvarlig covid-19 testade sig minst under pandemins första fas, uppger Stockholms universitet i ett pressmeddelande. Studien, publicerad 27 oktober i European Journal of Epidemiology, bygger på 1,5 miljoner personer i arbetsför ålder i Stockholm och Skåne samt närmare 495 000 PCR-test mellan juli och december 2020.
Trots att PCR-testning erbjöds gratis i hela landet visar forskningen tydliga sociala och demografiska skillnader i vem som faktiskt testade sig. Genom att koppla testresultat till nationella register över kön, utbildning, inkomst, födelseland och hälsotillstånd framträder ett mönster: män, personer med låg utbildning och personer födda utanför Europa testade sig mer sällan än kvinnor, högutbildade och svenskfödda. När de väl testade sig var resultaten oftare positiva och risken för sjukhusvård betydligt högre. Personer med högre utbildning och inkomst testade sig oftare men hade lägre andel positiva prov.
– I grupper där få testade sig och positivitetsfrekvensen var hög finns det anledning att tro att det finns förhållandevis många oupptäckta fall. Vi vet sedan tidigare att socialt utsatta grupper och utrikes födda var särskilt hårt drabbade av pandemin. Våra resultat visar att skillnader i testbeteende kan ha bidragit till det, säger Olof Mpumwire Östergren, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
Testning ett socialt beteende
Forskarna konstaterar att skillnaderna i testbeteende kvarstod efter justering för yrke, ålder och sannolik exponering i grannskapet, vilket tyder på att testning i hög grad är ett socialt beteende. Sociala normer som uppmuntrar till testning kan vara starkare i grupper som har ekonomiska och sociala förutsättningar att hantera ett positivt besked. Samtidigt kan rädslan för indirekta konsekvenser, såsom inkomstbortfall vid isolering, avskräcka vissa från att testa sig, även om oron för allvarlig sjukdom kan vara likartad mellan grupper.
Studien visar också att områden med lägre testfrekvens ofta hade fler sjukhusinläggningar, vilket tyder på att smittspridningen där underskattades i pandemins akuta fas. Den officiella statistiken gav därför inte en helt representativ bild av smittan, något som kan ha försvårat möjligheten att rikta skyddsåtgärder dit de behövdes mest.
Förslag: mer representativ testning
Som åtgärd inför framtida pandemier föreslår forskarna att en del av testkapaciteten avsätts för slumpmässiga och representativa tester. De rekommenderar också systematisk insamling av data om både positiva och negativa provsvar för att ge beslutsfattare en mer rättvisande lägesbild.
– Det är viktigt att balansera individens behov av att testa sig för att skydda sig själv och personer i sin närhet mot samhällets behov av en korrekt bild av var smittan befinner sig. Det går att uppnå med ganska små medel, till exempel genom att samla in uppgifter om negativa tester. Det vore en viktig del av förberedelsen inför nästa pandemi, säger Olof Mpumwire Östergren.
Utöver forskare från Stockholms universitet medverkade även forskare från Uppsala universitet, Lunds universitet och French Institute for Demographic Studies i arbetet.
