Fågelinfluensaläget har snabbt försämrats i Sverige och i närliggande länder, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i ett pressmeddelande. Under den senaste veckan har smitta konstaterats hos flera vilda fåglar längs Västkusten och under helgen drabbades en kommersiell kalkonanläggning i Skåne. Även en svensk hobbybesättning har insjuknat tidigt på hösten. Samtidigt rapporteras flera utbrott i kommersiella besättningar i Danmark och en kraftig ökning av fall i Tyskland. SVA har med anledning av läget publicerat en ny epidemiologisk lägesbild.
– Det vi ser nu är en snabb och allvarlig försämring av läget. Den bild vi ser nu avviker från de senaste åren och vi är oroliga att vi står inför en säsong då vi riskerar många utbrott och vi vill uppmana alla att göra vad de kan för att skydda sina fåglar, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA.
Högriskområden och skärpta regler
För att minska risken för nya utbrott har Jordbruksverket beslutat att införa så kallade högriskområden där särskilda regler gäller, uppger SVA. Områdena pekas ut där risken bedöms vara högre, baserat på fjäderfätäthet och tidigare utbrott. Restriktionerna minskar smittrisken men är ingen garanti – SVA understryker att virus kan cirkulera bland vilda fåglar även utanför dessa zoner och uppmanar till generellt stärkt smittskydd i hela landet.
– Jag vill poängtera vikten av att göra vad man kan för att för förhindra direkt och indirekt kontakt mellan vilda fåglar och fjäderfän oavsett var i landet man befinner sig. Det handlar om att noggrant gå igenom sina rutiner och göra det man kan för att minska risken att få in smitta, fortsätter Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA.
Så minskar du risken för smitta
SVA betonar att fjäderfän i första hand bör hållas inomhus och att stallar säkras så att vilda fåglar inte kan ta sig in. Om fjäderfä hålls ute behöver miljön göras oattraktiv för vilda fåglar; foder och vatten ska exempelvis ges inomhus. Indirekt kontakt begränsas genom att skydda foder och strö från kontaminering samt genom noggrann hygien: byta eller rengöra skor, kläder och utrustning innan de förs in till fåglarna.
Erfarenheter och studier visar att det är lätt att förbise någon del av rutinerna. SVA rekommenderar därför att djurägare systematiskt ser över möjliga smittvägar och säkerställer att alla på gården, inklusive besökare, följer rutinerna. Även när fåglarna hålls inne är det viktigt att hålla den yttre miljön så oattraktiv som möjligt för vilda fåglar, exempelvis genom att undvika foderspill.
Tidig upptäckt är central för att begränsa spridning. Djurägare uppmanas kontakta veterinär vid ökad dödlighet eller tecken som kan tyda på fågelinfluensa, som nedsatt allmäntillstånd, minskad aptit, neurologiska symtom, luftvägssymtom eller diarré. Svullet huvud och kam samt blödningar på benen kan förekomma, och värphöns kan initialt lägga mjukskaliga ägg innan produktionen upphör. SVA är fortsatt tacksamma för rapporter om döda och sjuka vilda fåglar via tjänsten Rapportera vilt, vilket underlättar uppföljningen av smittläget.
