En nationell forskningsarena för skogen lanseras inom forskningsprogrammet Wallenberg Initiatives in Forest Research, WIFORCE, vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Umeå universitet, enligt SLU. Satsningen ska samla avancerad dataanalys och experimentell fältforskning för att utveckla mer hållbar skogsskötsel och bättre beslutsunderlag för skogssektorn.
Den nya arenan omfattar totalt omkring 180 miljoner kronor, finansierad av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kempestiftelserna, Sveriges lantbruksuniversitet samt företag och organisationer i skogssektorn. Den är en central del av det större forskningsprogrammet WIFORCE som uppgår till över 900 miljoner kronor under perioden 2019–2030, där Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse står för största delen av finansieringen.
– Det här är en unik satsning som för första gången gör det möjligt att samla skogliga data på ett ställe och förbereda för avancerade analyser med modern beräkningskapacitet och AI. När vi kan samköra tillväxtdata, klimatdata, markdata och andra datakällor får vi helt nya möjligheter att förstå vad som styr skogens utveckling och klimatnytta, säger Ove Nilsson, programchef för WIFORCE och professor vid SLU.
Gemensamt datasupportcenter blir nav för skogsdata
Navet i WIFORCE Arena är ett nationellt datasupportcenter som ska göra det möjligt att utnyttja Sveriges omfattande skogsdata på ett mer samlat sätt. I dag ligger data från bland annat Riksskogstaxeringen, laserskanningar, miljöövervakning, skogsbruk och skogsforskning spritt i olika system och används ofta var för sig.
Genom det nya centret ska data samlas, struktureras och kvalitetssäkras av en professionell funktion. Syftet är att underlätta avancerade analyser för både forskare och aktörer i skogssektorn. Centret får tillgång till hög beräkningskapacitet via superdatorklustret HPC2N vid Umeå universitet och det nationella forskningsprogrammet Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, WASP.
– Vi är övertygade om att Sverige kan ta en ledande position inom datadriven skogsforskning. Med den här satsningen går vi i fronten för att utveckla analyser som hittills inte varit möjliga inom skogsområdet, säger Ove Nilsson.
Centret ska ge en gemensam och kvalitetssäkrad datagrund som kan användas i modeller och analyser, och som kan stödja utvecklingen av framtida beslutsunderlag inom skogssektorn.
Klimatutmaningar kräver ny kunskap om skogen
Bakgrunden till satsningen är ett ökat kunskapsbehov när skogen påverkas av klimatförändringar. Enligt SLU är det oklart om de senaste årens tillväxtminskningar och stresskador i skogen är tillfälliga eller början på en längre trend. För att kunna planera framtidens skogsskötsel och balansera mål om produktion, klimatnytta och biologisk mångfald behövs bättre data och mer avancerade modeller.
– Skogen har stor betydelse både för Sverige och svenskarna. WIFORCE-programmet syftar till att hitta de bästa lösningarna för framtidens brukande och bevarande av svensk skog. Forskningsarenan blir ett kraftfullt verktyg för att uppnå detta genom att det blir möjligt att sammanställa och tillgängliggöra data för vidare analys för både forskare och skogssektorns aktörer, säger Sara Mazur, verkställande ledamot, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Arenasatsningen bygger på samverkan mellan akademi, myndigheter och skogssektorns företag. Bland de medverkande organisationerna finns flera av de största aktörerna inom svenskt skogsbruk, däribland Sveaskog, SCA, Holmen, Stora Enso, Kopparfors, Södra, Skogsstyrelsen, Skogssällskapet och Skogforsk.
Tre fältarenor för klimat, skötsel och genetisk resiliens
Utöver datasupportcentret består WIFORCE Arena av tre fältforskningsarenor som ska ge en långsiktig bas för forskning om skogens utveckling.
En arena för klimat, vatten och biodiversitet ska studera hur torka, hydrologi, temperaturvariationer och skötselmetoder påverkar skogens utveckling och ekologiska processer.
En arena för skogsskötsel, biodiversitet och klimatnytta ska analysera effekter av olika skogsskötselsystem, från traditionell skötsel till kontinuitetsskogar och restaureringsåtgärder, med fokus på produktion, klimatnytta och kolinlagring.
En arena för genetisk diversitet och resiliens ska koppla genetisk variation till trädens tillväxt, torktålighet, vedegenskaper och motståndskraft mot skadegörare. Resultaten ska kunna användas som underlag för framtidens klimatanpassade förädling.
Genom att koppla samman dessa fältmiljöer och övrig skogsforskning med gemensam datalagring och modellering ska forskare, skogsnäring och myndigheter kunna analysera hur klimatförändringar och skogsskötsel påverkar biodiversitet, tillväxt och klimatnytta. Forskningen ska samtidigt ge den detaljerade och långsiktiga kunskap som krävs för robusta modeller och beslutsunderlag för framtidens skogsskötsel.
