Plötsliga dödsfall hos agiterade personer i samband med ingripanden är sällsynta men återkommande händelser som länge varit svåra att utreda, uppger Rättsmedicinalverket. Frågan om vad som orsakar dessa dödsfall har diskuterats under decennier, men en ny forskningsstudie ger nu stöd för en möjlig förklaringsmodell.
Utifrån tidigare studier och den nya studiens resultat argumenterar forskarna för att den kroppsliga, patofysiologiska mekanismen kan beskrivas som en tvåstegsmodell. Båda faserna – en så kallad primingfas och en tippingfas – behöver enligt studien föreligga för att dödsfallet ska inträffa.
Två samverkande riskfaktorer identifieras
Initiativtagare till studien är Rättsmedicinalverket, som har låtit forskare vid myndigheten tillsammans med en anestesiolog vid Giftinformationscentralen genomföra en retrospektiv studie av svenska dödsfall i samband med ingripanden under de senaste drygt 30 åren.
– Det rör sig om förhållandevis få ärenden, men dessa är både svårutredda och av stor betydelse för att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättsstaten. Med tanke på att kunskapsläget såväl i Sverige som internationellt uppfattats som oklart och att den här typen av ärenden har lyfts till Socialstyrelsens rättsliga råd ville vi se om vi kunde hitta mönster i dödsfallen, förklarar Alexander Tyr, verksamhetsutvecklare vid Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska avdelning.
Tidigare har både andningshindrande kroppslägen och det agiterade tillståndet i sig lyfts fram som möjliga förklaringar. Den aktuella studien, som omfattar 52 fall, tyder enligt Rättsmedicinalverket på att det snarare handlar om två samverkande faktorer.
– En förvirrad och agiterad individ kan i samband med ingripandesituationen kämpa till en sådan grad att ett fysiologiskt extremtillstånd uppkommer, med bland annat kraftig acidos, försurning, i blodet. Då kan en typ av fasthållning som inte skulle vara farlig under andra omständigheter leda till att personen avlider, utvecklar Erik Lindeman, överläkare och specialist i anestesiologi vid Giftinformationscentralen som ingått i forskargruppen.
Fasthållning beskrivs som medicinsk högrisksituation
Enligt slutsatserna i studien kan fasthållning av en agiterad person vara nödvändig för att skydda både omgivningen och individen själv, men situationen bör alltid betraktas som medicinskt riskfylld. Så snart det är möjligt bör kroppsläget justeras för att personen ska kunna andas så ostört som möjligt.
I studien bedöms särskilt individens förmåga att hyperventilera som avgörande för återhämtning. Hyperventilationen anses nödvändig för att en kropp med metabol acidos ska kunna normaliseras.
– Genom att förstå mer om vad som händer i kroppen vid den här typen av dödsfall får vi ett bättre underlag till våra rättsmedicinska bedömningar samtidigt som ökad kunskap i bästa fall kan bidra till att förebygga vissa av de här dödsfallen framöver, avslutar Fredrik Tamsen, överläkare och specialist i rättsmedicin vid Rättsmedicinalverket.
Studien omfattar 52 fall från åren 1992 till 2024 och beskrivs av Rättsmedicinalverket som den hittills största grupp som specifikt studerats avseende plötslig död hos agiterade personer i samband med ingripande. Resultaten har publicerats i tidskriften Journal of Forensic Sciences.
