Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ska ge Polismyndigheten rätt att använda artificiell intelligens för ansiktsigenkänning i realtid, enligt Justitiedepartementet. Syftet är att stärka arbetet mot grov och organiserad brottslighet, däribland människohandel, mord samt handel med narkotika och vapen.
Enligt förslaget ska tekniken kunna användas för att identifiera eller lokalisera personer som misstänks ha utsatts för brott, förhindra allvarliga brott mot liv och säkerhet samt utreda, lagföra och verkställa straffrättsliga påföljder för vissa allvarliga brott.
Tillståndskrav och proportionalitet
För att använda ansiktsigenkänning i realtid ska det som huvudregel krävas förhandstillstånd från åklagare eller domstol. Användningen ska vara proportionerlig, vilket innebär att nyttan i brottsbekämpningen ska vägas mot intrånget i den personliga integriteten.
I brådskande situationer ska polisen få inleda användningen utan föregående tillstånd, men då måste en ansökan om tillstånd lämnas in inom 24 timmar. Förslaget innehåller därmed både en möjlighet till snabb operativ användning och en efterhandskontroll genom rättsväsendet.
Regeringen beskriver lagen som ett verktyg för att effektivisera polisens operativa förmåga i lägen där tidsfaktorn är kritisk, exempelvis vid pågående grova våldsbrott eller vid försök att hitta brottsutsatta personer.
Regeringen betonar integritetsskydd
Justitieminister Gunnar Strömmer framhåller i pressmeddelandet att lagförslaget syftar till att både stärka polisens verktygslåda och värna integriteten.
– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg. Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2026, enligt Justitiedepartementet.
