Sveriges livsmedelsförsörjning ska stärkas med nya, mätbara mål till 2035 och delmål till 2030, enligt Jordbruksverket i ett pressmeddelande. Förslagen har tagits fram i dialog med branscher och myndigheter och utgår från livsmedelsstrategins mål om ökad och miljömässigt hållbar produktion.
– Det här uppdraget handlar i grunden om att belysa möjligheterna att producera mera mat i Sverige, för att främja tillväxt, konkurrenskraft och livsmedelsförsörjning. Vår ansats i förslaget är att målen ska vara ambitiösa men rimliga att nå, samt att de ska ta hänsyn till både marknadens potential och Sveriges naturgivna förutsättningar, säger Åsa Lannhard Öberg som samordnat uppdraget.
Mål och mätning till 2035
För jordbruks- och trädgårdsprodukter föreslås mål uttryckta som försörjningsgrad. Utvecklingen ska följas årligen via marknadsbalanser som visar produktion, import, export, totalkonsumtion och försörjningsgrad över tid. Måttet speglar framför allt produktionens robusthet. För 18 råvarugrupper föreslås mål, bland annat att spannmål ökar från 115 procent 2024 till 140 procent 2035, att kött totalt ökar från 70 till 80 procent samt att äpplen ökar från 28 till 50 procent under samma period. För kött sätts även delmål för de fyra största köttslagen. Urvalet bygger på produktens betydelse för svensk livsmedelsproduktion, branschens tillväxtambitioner samt lagringsmöjlighet och näringsinnehåll, vilket är viktigt ur ett beredskapsperspektiv.
För fiske och vattenbruk föreslås ett mål om ökad produktion i vikt med 60 procent till 2035, med uppföljning via produktionsstatistik. Uppdelningen omfattar demersalt fiske (nära havsbotten), pelagiskt fiske (i det fria vattnet), insjöfiske, vattenbruk fisk och vattenbruk övrigt (skaldjur, musslor och alger). Myndigheten ser potential att öka produktionen genom outnyttjade miljötillstånd i vattenbruket och genom att öka landningarna av sill och skarpsill till livsmedelsproduktion i Sverige.
– Det är viktigt att understryka att det här är Jordbruksverkets förslag till regeringen och att det är livsmedelsbranschens mål lika mycket som statens. Staten kan skapa förutsättningar genom styrmedel och stöd, men utvecklingen ska i huvudsak drivas av marknaden och konsumenternas efterfrågan, säger Jordbruksverkets vikarierande generaldirektör Anna Olofsson.
Investeringar, mark och utmaningar
För att nå målen bedöms omfattande investeringar behövas i primärproduktionen: cirka 9,5 miljarder kronor för vegetabilier, 15,5 miljarder för animalier och 1,5 miljarder för trädgårdsproduktionen. Beräkningarna inkluderar bland annat iordningställande av obrukad åkermark samt investeringar i lagring, stallar och växthus. Kostnader för fiske- och vattenbrukssektorn, den gröna omställningen och åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak ingår inte.
Jordbruksverket bedömer att antalet djur behöver öka med 15–25 procent beroende på djurslag. Omkring 340 000 hektar mark som inte används idag behöver tas i bruk, främst för foderodling och bete men även för livsmedel. Samtidigt krävs produktivitetsökningar om 1 procent per år i växtodlingen och 0,5 procent per år i animalieproduktionen.
Myndigheten pekar på både möjligheter och utmaningar. Konsumentintresset för svenska mervärden kan bidra till ökad efterfrågan, samtidigt som balansen mellan ökad produktion och relevanta miljömål måste hanteras. En ökad produktion kan ge fler arbetstillfällen och mer levande landsbygds- och kustsamhällen, men för fiske och vattenbruk kan regleringar och kontrollkrav utgöra hinder. Jordbruksverket lyfter även behov av att använda EU:s jordbruks- och fiskeripolitik med tillhörande budget på ett ändamålsenligt sätt, att stötta investeringar, öka resurseffektiviteten, minska livsmedelsförluster och fortsätta pågående regelförenklingar.
