Sveriges ordning för säkerhetsprövning av personer som arbetar i eller på annat sätt deltar i säkerhetskänslig verksamhet ska ses över, enligt Justitiedepartementet. Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning som bland annat ska ta ställning till om ett så kallat klareringssystem bör införas i Sverige för att säkerställa att regelverket är robust, effektivt och anpassat till dagens säkerhetspolitiska läge.
Bakgrunden är att det säkerhetspolitiska läget har försämrats sedan den nu gällande säkerhetsskyddslagen trädde i kraft 2019, samtidigt som Sveriges internationella samarbete har fördjupats. Sverige är numera medlem i försvarsalliansen Nato, vilket enligt regeringen ställer nya krav på att svensk lagstiftning ger tillräckliga förutsättningar för ett högt skydd av de mest skyddsvärda verksamheterna, särskilt när det gäller kontrollen av personer som får del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.
Från anställningsbunden prövning till möjlig klarering
En huvudfråga i uppdraget är om Sverige ska gå från dagens system med verksamhetsspecifika säkerhetsprövningar till ett klareringssystem. I ett sådant system prövas och godkänns en person i en viss säkerhetsklass och kan därefter få ett intyg om utförd säkerhetsprövning. Intyget kan användas inför exempelvis en anställning där arbetsuppgifterna innebär tillgång till information i en viss säkerhetsskyddsklass.
Detta skiljer sig från dagens svenska modell, där säkerhetsprövningen är kopplad till en bestämd anställning i en specifik verksamhet. Klareringssystem används i flera andra länder och av internationella organisationer, bland annat Nato.
Utredningen ska därför både bedöma om ett klareringssystem bör införas i Sverige och, om svaret blir ja, lämna förslag på hur ett sådant system ska utformas för att fungera i ett svenskt rättsligt och organisatoriskt sammanhang.
Översyn av registerkontroll, överklagande och säkerhetsintyg
Förutom frågan om klarering ska utredningen ta upp flera andra delar av säkerhetsprövningsprocessen. Enligt Justitiedepartementet ingår det i uppdraget att analysera om förfarandet för utlämnande av uppgifter vid registerkontroll i samband med säkerhetsprövning behöver ändras.
Utredaren ska också ta ställning till om beslut om klarering eller säkerhetsprövning ska kunna överklagas och hur en sådan överklagandeprocess i så fall ska utformas. I dag finns begränsade möjligheter att få denna typ av beslut prövade i högre instans, och uppdraget omfattar en genomgång av om nuvarande ordning bör justeras.
Vidare ska reglerna för så kallade säkerhetsintyg ses över, särskilt när det gäller vem som ska utfärda intygen. Säkerhetsintyg kan ha en central betydelse i samarbeten där olika aktörer behöver kunna lita på att en person är prövad för att hantera känslig information.
Generaldirektören och chefen för Rättsmedicinalverket, Jenny Kvarnholt, har utsetts till särskild utredare. Uppdraget ska redovisas inom 18 månader.
