Under andra världskriget förändrades svenskarnas syn på sexuell hälsa i grunden, enligt en ny studie från Stockholms universitet. Krigsåren bidrog till att kondomen, från att ha varit ett alternativ bland flera, blev det dominerande skyddet mot könssjukdomar och därmed ett centralt folkhälsoverktyg.
– Före kriget fanns ett brett utbud av produkter för att förebygga graviditet och smitta. Det vi ser under andra världskriget är ett marknadsurval, där kondomen gradvis kom att framställas som det mest effektiva och ansvarstagande smittskyddet, säger Anna Inez Bergman, filosofie doktor i ekonomisk historia och lektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
I en vetenskaplig artikel i tidskriften Enterprise & Society (Cambridge University Press) analyserar hon hur statliga folkhälsokampanjer under krigsåren och kommersiell marknadsföring tillsammans omformade den svenska marknaden för preventivmedel.
Könssjukdomar blev en strategisk fråga under beredskapen
Mellan 1939 och 1945 inkallades över en miljon svenska män till militärtjänst. Den omfattande mobiliseringen innebar ökade förflyttningar, nya relationer och därmed nya smittrisker. Könssjukdomar växte till ett tydligt problem i hela Europa, och Sverige var inget undantag.
Även om Sverige inte, till skillnad från vissa krigförande länder, delade ut fria kondomer till soldater, satsade staten på omfattande informationsinsatser. Genom folkhälsokampanjer uppmuntrades smittskyddande åtgärder och kondomanvändning som en del av den bredare beredskapspolitiken.
– Staten förlitade sig i hög grad på information som verktyg. Folkhälsokampanjer blev ett sätt att påverka sexuellt beteende utan direkt tvång, säger Anna Inez Bergman.
När statens budskap och reklam samverkade
Studien visar hur kondomförsäljare successivt anpassade sin marknadsföring till statens oro för smittspridning. Reklamen tog upp teman som ansvar, skydd och nationell hälsa, ofta med ett språk nära myndigheternas. På så sätt omdefinierades kondomen till ett praktiskt medicinskt hjälpmedel i stället för en moraliskt tveksam produkt.
– Företagen var snabba att anpassa sig och dra nytta av folkhälsokampanjerna. Genom att knyta an till statliga budskap kunde återförsäljare framställa kondomer som nödvändiga verktyg för både individens och samhällets hälsa, säger Anna Inez Bergman.
Denna samverkan mellan statligt ledd social ingenjörskonst och marknadsdriven konsumentstyrning bidrog till att normalisera kondomanvändningen. Kondomen fick därmed företräde framför andra metoder som kemiska spermiedödande medel, sköljning och pessar.
Kontinuitet efter kriget lade grunden för öppnare samtal
Enligt studien skiljde sig Sverige från länder som USA och Storbritannien efter krigsslutet. Medan många återgick till stramare moraliska ramverk fortsatte svenska myndigheter att prioritera smittskydd även under de första efterkrigsåren.
– Svenska myndigheter fortsatte att prioritera smittskydd under de första efterkrigsåren. Det skedde ingen abrupt återgång till förkrigstidens moraliska normer vad gällde kondomanvändning, konstaterar Anna Inez Bergman.
Denna kontinuitet gjorde att kondomen behöll sin legitimitet både i den offentliga debatten och på konsumentmarknaden. Krigstidens erfarenheter omsattes i längre politiska och kulturella förändringar.
Studien placerar också kondomens historia i ett bredare sammanhang av styrning och kommunikation. Under andra världskriget utökade Sverige sin användning av offentliga informationskampanjer för att styra allt från livsmedelskonsumtion till personligt beteende, något som tidigare forskning kopplat till uppbyggnaden av den efterkrigstida välfärdsstaten.
– Krigsförhållanden skapade en mer tillåtande inställning till kondomanvändning som sträckte sig långt in i efterkrigstiden, säger Anna Inez Bergman och fortsätter:
– Drivna av både nödvändig smittskyddspolitik och kommersiella möjligheter bidrog dessa förändringar till att lägga grunden för bredare kulturella skiften, inklusive den mer öppna offentliga diskussionen om sexualitet som tog fart i Sverige under 1960-talet.
Genom att följa hur kondomen fick en dominerande ställning under andra världskriget visar studien hur krissituationer kan förändra vardagliga praktiker under lång tid framåt och samtidigt sudda ut gränserna mellan statlig intervention och konsumentmarknader.
