Telenors mobilnätsfel hindrade nödsamtal och stoppade Norges tåg
Den 8 oktober klockan 15.15 uppstod ett fel i Telenors norska mobilnät. Vissa samtal mellan Telenorkunder samt till och från andra mobiloperatörer misslyckades. Störningen berörde också möjligheten att nå akut hjälp: enligt Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap, DSB, kunde Telenorkunder inte ringa nödnumren. Polisen och Helsedirektoratet rapporterade stora problem med att få kontakt med blåljusverksamheterna via mobiltelefon. Information om alternativa telefonnummer publicerades och spreds. Enligt Dagbladet/NTB påverkades både nödnumret 113 och legevaktens nummer 116117. Legevakten i Nordre Follo hade problem med såväl inkommande som utgående samtal.
Även tågtrafiken stoppades i hela Norge. Bane Nor förklarade för Dagbladet att tågen stoppades av säkerhetsskäl eftersom det inte gick att få kontakt med blåljusverksamheterna om något skulle inträffa. Tågen kördes till närmaste station och blev stående där. Däremot fungerade Nødnett, det separata system som blåljusverksamheterna använder för intern kommunikation och kontakt med andra beredskapsaktörer, som avsett. Flyg- och vägtrafiken gick också normalt. DSB genomförde en nationell samordningskonferens för att skapa en gemensam lägesbild, koordinera åtgärder och få överblick över samhällskonsekvenserna. Bland deltagarna fanns Bane Nor, Avinor, polisen och Helsedirektoratet.
Enligt Telenors återställningsbesked fungerade mobiltrafiken normalt från klockan 17.25, två timmar och tio minuter efter att felet uppstod. Operatören uppgav att samtal mellan de egna kunderna och till och från andra operatörer åter fungerade, liksom SMS och mobildata. Tiden gäller mobiltrafikens återställning och anger inte hur länge varje berörd funktion, exempelvis tågtrafiken, var störd. Orsaken till mobilnätsfelet var fortfarande okänd i beskedet. Telenor fortsatte att utreda vad som hade hänt.
Översvämningar i Bohuslän försvårade hemsjukvård och överbelastade avloppssystem
Kraftigt regn under natten och morgonen den 8 oktober orsakade översvämningar i Bohuslän. Krisinformation.se rapporterade om drabbade hus i Sotenäs, Lysekil, Tanum och Munkedal samt flera larm till räddningstjänsten om vattenskador. I Sotenäs översvämmades vägpartier och källare. Vid kommunens lägesuppdatering klockan 12.08 började vattnet sakta sjunka undan. Flera tidigare översvämmade vägar gick då åter att köra på med låg hastighet, men avspärrade vägar återstod. Kommunen uppmanade invånarna att inte ge sig ut på vägarna om det inte var nödvändigt.
Framkomlighetsproblemen berörde även vården i hemmet. Sotenäs kommun uppgav att räddningstjänsten hjälpte hemsjukvården att ta sig fram till de personer som skulle få besök. Samtidigt arbetade räddningstjänsten med många andra ärenden kopplade till översvämningarna. Regnet belastade också kommunens avloppshantering. Enligt Västvatten klarade ledningsnätet och avloppssystemen inte de stora regnvattenmängderna. Utspätt avloppsvatten släpptes därför tillfälligt ut i havet och andra vattendrag från flera pumpstationer och Omholmens avloppsreningsverk. Driftpersonal arbetade med åtgärder för att minska bräddningen, och operatören uppgav att en anmälan skulle skickas till länsstyrelsen.
Även i Lysekil kom så stora vattenmängder in i avloppssystemet att kapaciteten inte räckte till. Lysekils kommun förmedlade LEVA:s besked om tillfälliga utsläpp av utspätt avloppsvatten från flera pumpstationer under förmiddagen. Åtgärden gjordes för att minska risken för översvämningar i fastigheter. Flera utsläpp skedde nära badplatser, och kommunen uppmanade till försiktighet med bad tills läget stabiliserats och vattenkvaliteten kunde bedömas som säker. Utsläppsvattnet bestod till stor del av regnvatten men innehöll också avloppsvatten. Orsaken till störningarna var de stora regnmängderna; någon gemensam sluttid för vägproblemen, vårdens framkomlighetsproblem och utsläppen angavs inte.
Elavbrott i Oxelösund krävde reservkraft och störde datakommunikation
Den 4 oktober klockan 18.02 blev i princip hela Oxelösunds kommun utan el. Avbrottet varade omkring tre timmar. Enligt Oxelö Energis vd Lars Larenius, som uttalade sig för SVT Nyheter, drabbades ungefär 12 000 elkunder. Reservkraft sattes in i bland annat äldreboenden, vattenreningsverk och datakommunikation. I SVT:s uppföljning framgick att reservkraften fungerade som avsett vid exempelvis äldreboenden. Stålverket SSAB kunde behålla sin elförsörjning tack vare en separat elledning och omfattades därmed inte av avbrottet på samma sätt som kommunen i övrigt.
Störningen uppstod i överföringen mellan det regionala och det lokala elnätet. Oxelö Energi uppgav att det normalt finns två överlämningspunkter, men att en vid tillfället var avstängd för underhåll. När den andra felade försvann strömmen. I SVT:s uppföljning den 5 oktober uppgav Vattenfall Eldistribution att en säkerhetsbrytare i bolagets regionnätstation i Oxelösund hade löst ut. Varför brytaren löste ut var inte fastställt. Vattenfall ansvarar för det regionala nätet och beskrev felet som ovanligt.
Elavbrottet fick också en bekräftad följdstörning i elektronisk kommunikation. GlobalConnect registrerade nätavbrottet CS7769507 i Oxelösund från klockan 18.15 och uppgav under incidenten att strömavbrottet påverkade bolagets utrustning. Tjänsterna återställdes klockan 21.11, vilket innebär ett registrerat nätavbrott på två timmar och 56 minuter. För kommunikationsstörningen var strömproblemen alltså den bekräftade orsaken, medan den bakomliggande orsaken till elnätsfelet fortfarande var okänd. Händelsen berörde både den ordinarie elförsörjningen och kommunikationsutrustning, samtidigt som reservkraft användes i flera samhällsviktiga verksamheter.
