Under två övningsdagar i Rivne prövades scenarier byggda på verkliga händelser. Vid en simulerad cisternbrand gav drönare operatörerna möjlighet att se om robotarnas vatten träffade rätt och om de stod tillräckligt långt från värmen, enligt Myndigheten för civilt försvars redogörelse.
Fredrik Laanemets, brandman vid Räddningstjänsten Storgöteborg, deltog för att studera hur olika tekniska system används tillsammans. Andra moment omfattade inomhusdrönare som sökte efter personer i byggnader samt robotar och drönare som användes för att identifiera och hantera risker med oexploderad ammunition.
En lärdom som Laanemets lyfter fram är hur Ukraina snabbt har utbildat civil personal till att använda tekniken. Han ser erfarenheter som kan vara användbara för svensk räddningstjänst under krig.
– Vi har mycket att lära när det gäller hur vi kan implementera den här typen av system och hur civilpliktiga kan stötta räddningstjänsten i en krigssituation, säger Fredrik Laanemets, brandman vid Räddningstjänsten Storgöteborg.
Storgöteborg köpte en brandrobot 2025 efter ett projekt där Laanemets medverkat sedan 2020. Den larvburna roboten har kameror och mätinstrument för att undersöka riskmiljöer, exempelvis vid kemikalieutsläpp och i undermarksanläggningar. En vattenkanon, ansluten med slang till en brandbil, gör det också möjligt att släcka på distans.
Erfarenheterna från Ukraina ska sammanställas och följas upp i en strukturerad utvärdering, en så kallad after action review. Det är ännu inte avgjort om besöket leder till nya investeringar eller ändrade arbetssätt.
