Sverige har längre beräknad förnyelsetid för dricksvattennätet än Danmark, Nederländerna och Norge, där motsvarande tider är 123, 137 respektive 167 år. Jämförelsen finns i Swecos rapport Transforming Europe’s Water Infrastructure och bygger huvudsakligen på uppgifter från EurEau 2026.
Beräkningen förutsätter att förnyelsetakten inte förändras. Den beskriver varken enskilda ledningars återstående livslängd eller vattenförsörjningens samlade kvalitet.
Samtidigt investerar Sverige årligen 187 euro per invånare i vatten- och avloppsinfrastruktur, mot ett europeiskt genomsnitt på 82 euro. Beloppen omfattar både vatten- och avloppsanläggningar och är inte justerade för ländernas olika byggkostnader. Pengarna ska även räcka till ökad kapacitet, bättre rening och klimatanpassning. Investeringsnivån visar därför inte ensam om ledningsnäten förnyas tillräckligt snabbt.
Rapporten lyfter behovet av att bedöma både anläggningarnas skick och följderna av störningar för hushåll, företag och samhällsviktiga verksamheter.
– En lednings ålder säger inte allt om när den behöver åtgärdas. Ett fel i en yngre men kritisk ledning kan få större konsekvenser än ett fel i en äldre. Vi behöver därför väga samman anläggningarnas skick med vad ett avbrott skulle innebära för människor, verksamheter och miljön, säger Mattias Salomonsson, vattenexpert och utvecklingschef inom vatten på Sweco.
Ett exempel i rapporten är Värnamo kommun, där drift- och energidata används för att jämföra pumpstationer. Med Swecos stöd har kommunen identifierat stationer med sämre energieffektivitet än jämförbara anläggningar, som underlag för riktat underhåll och investeringar.
Sweco rekommenderar också investeringar som kan genomföras stegvis och anpassas till förändrade förutsättningar. När digitala verktyg och AI används för att prioritera åtgärder bör cybersäkerhet, enligt rapporten, ingå från början.
