Efter att konflikten i Mellanöstern förvärrats och situationen i Hormuzsundet blivit mer osäker har kostnadsläget försämrats snabbt för svensk livsmedelsindustri, enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för första kvartalet 2026.
Organisationen varnar samtidigt för att decennier av för låga investeringar riskerar att underminera både produktionen i Sverige och landets livsmedelsberedskap.
Stigande kostnader för transporter och insatsvaror
Under årets första kvartal ökade transportkostnaderna kraftigt, och företagen räknar med en ännu snabbare uppgång under andra kvartalet. Även kostnaderna för emballage och förpackningar stiger, till följd av högre energi- och råvarupriser.
Livsmedelsföretagen uppger att utvecklingen kan förvärras ytterligare om konflikten fortsätter. Enligt konjunkturbrevet bedömer 36 procent av företagen att effekterna av Irankriget kan bli lika allvarliga eller värre än följderna efter Rysslands invasion av Ukraina.
– Svensk livsmedelsproduktion pressas nu från flera håll samtidigt. Kriget i Mellanöstern driver upp kostnaderna snabbt, medan den långsiktigt låga lönsamheten har gjort att investeringarna i branschen halkat efter under lång tid. Det är ett mönster som måste brytas, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Organisationen lyfter också risken för att tillgången på mineralgödsel försämras om läget i Hormuzsundet låser sig. Sedan slutet av februari har priserna på mineralgödsel stigit med omkring 80 procent.
– Om läget i Hormuzsundet förblir låst riskerar världen att drabbas av stora problem med tillgången på mineralgödsel. Bara sedan slutet av februari har priserna på mineralgödsel ökat med omkring 80 procent. På sikt ger detta upphov till nya inflationsimpulser på livsmedelsområdet, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Investeringarna ligger långt efter
Samtidigt visar konjunkturbrevet att svensk livsmedelsindustri under lång tid har investerat betydligt mindre än övrig svensk tillverkningsindustri. Sedan sekelskiftet har nettoinvesteringarna legat på omkring 0,7 procent av omsättningen, jämfört med 6,5 procent för svensk tillverkningsindustri i genomsnitt.
Fyra av tio företag uppger att de ligger efter sina internationella konkurrenter när det gäller produktionsutrustning, teknik och modernitet. Tre av fyra företag säger också att låg eller osäker lönsamhet har stoppat eller senarelagt investeringar i nya produktionslinor och fabriker under det senaste decenniet.
– Sverige behöver stärka sin livsmedelsberedskap, inte försvaga den. Men med så låga investeringsnivåer under så lång tid blir det svårt att upprätthålla konkurrenskraftig produktion i Sverige. Det påverkar både vår försörjningsförmåga och möjligheten att möta framtida kriser, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Enligt Livsmedelsföretagen har livsmedelsindustrins andel av industrins totala förädlingsvärde minskat från 12 procent år 1995 till 7 procent år 2025. Organisationen vill nu se reformer som stärker företagens möjligheter att investera och producera i Sverige.
– Om Sverige ska kunna stärka sin livsmedelsberedskap krävs fler lönsamma företag och betydligt högre investeringar i svensk livsmedelsproduktion. Då måste politikens fokus vara att vässa svensk konkurrenskraft genom minskad regelbörda och bättre villkor för investeringar, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
