Elektrifiering av företagsflottor pekas ut som nästa stora industriella och klimatmässiga vändpunkt för transportsektorn i Europa, enligt en ny analys från EY och den europeiska branschorganisationen Eurelectric. Rapporten bedömer att övergången till elektriska fordon kan frigöra upp till 246 miljarder euro i ackumulerade driftskostnadsbesparingar och minska koldioxidutsläppen med upp till 1 miljard ton till år 2030.
För flera viktiga flottsegment syns redan tydliga ekonomiska fördelar. Enligt rapporten kan elbilar och lätta transportfordon ge betydande driftskostnadsbesparingar per kilometer jämfört med motsvarande fordon med förbränningsmotor, särskilt när depå- eller hemmaladdning dominerar. Här lyfts Sverige fram som en av de ledande marknaderna i Europa, där över 70 procent av nya företagsbilar nu är elektriska.
Trögare elektrifiering av tunga lastbilar
För medelstora och tunga transporter går utvecklingen långsammare, trots att rapporten visar att även elektriska lastbilar kan nå lägre driftkostnader på definierade rutter där laddstrategi och koldioxidbaserade avgiftssystem samverkar. Försäljningen av elektriska tunga lastbilar i Europa har ökat från 1,3 procent år 2024 till 2,1 procent år 2025, men elektrifierade tunga lastbilar utgör fortfarande endast 0,3 procent av den totala europeiska flottan.
Nederländerna, Tyskland och Frankrike dominerar utvecklingen för medium och tunga elektriska lastbilar. Tillsammans står de tre länderna för cirka två tredjedelar av all försäljning av elektriska lastbilar över 3,5 ton i Europa, med en andel på omkring 72 procent år 2024 och cirka 66 procent år 2025. Sveriges andel har ökat från 6,2 procent år 2024 till 7,8 procent år 2025.
Samtidigt bedöms Sveriges förutsättningar vara goda när det gäller laddinfrastruktur för tunga fordon.
– Sverige har en av de mest utbyggda infrastrukturerna för elektrifierade lastbilar i Europa men antalet el-lastbilar på vägarna är för få – med dagens förutsättningar riskerar vi att tappa vår position som marknadsledande inom fordonselektrifiering. Sverige behöver politiska beslut som möjliggör acceleration av elektrifiering av kommersiella transporter och sannolikt även en specifik översyn av de så kallade effektavgifterna, säger Ulrika Eklöf, Industry & Energy leader med mobilitet som expertområde på EY.
Stabila regler, bättre samverkan och tydligare stöd
Trots lägre driftskostnader konstaterar rapporten att det inte räcker för att skala upp elektrifieringen i den takt som krävs. Den totala ägandekostnaden påverkas fortfarande av högre inköpspriser, osäkerhet kring restvärden, ojämna incitamentsstrukturer och förseningar i nätanslutning och utbyggnad av laddinfrastruktur.
– I Europa bromsas övergången till elfordon av att regler och stöd skiljer sig mycket åt och ibland motverkar varandra. För att vi ska nå Europeiska unionens mål till 2030 behövs stabila regler och bättre samverkan mellan elnätsägare, elbolag, regering och fordonstillverkare. Det behövs också bättre vägledning och stöd kring ladd-strategier, underhåll och finansiering, särskilt för mindre aktörer, för att ge företag självförtroende att investera och se en långsiktig lönsamhet i elektriska flottor, säger Ulrika Eklöf.
I rapporten lyfts fem grupper av aktörer fram som centrala för att elektrifieringen ska lyckas och för att målen till 2030 ska kunna nås:
• Ägare av fordonsflottor bör matcha fordon med verkliga användningscykler och maximera smart depåladdning, som lyfts fram som ett viktigt verktyg för att sänka energikostnader och förbättra driftsmarginaler.
• Fordonstillverkare behöver minska prisskillnader, öka transparensen kring batterier och stärka förtroendet för restvärden genom återköpsprogram och standardiserad data.
• Myndigheter och beslutsfattare uppmanas att skapa stabila, fleråriga skatte- och regleringsramar.
• Nätoperatörer och elleverantörer behöver förkorta anslutningstider och investera i kapacitet för elektrifierade depåer och laddkorridorer.
• Finansiärer och leasingbolag bör skala upp paketerade, riskdelande modeller som minskar exponeringen i företagens balansräkningar.
