När nästan alla betalningar sker digitalt blir Sverige sårbart som land, konstaterar Riksbanken i sin årliga betalningsrapport, enligt ett pressmeddelande från Kontantupproret. För att betalningssystemen ska vara mer robusta vill Riksbanken se flera åtgärder och beslut, där en viktig del är att stärka kontanternas ställning.
Skärpta krav på banker och ny kontantlag
I rapporten lyfter Riksbanken att bankerna bör få stärkta krav på sig att tillhandahålla kontantservice. Det gäller både tillgången till kontanter och att penningtvättsregelverket inte ska kunna användas som skäl för att neka människor tillgång till betalkonto.
Riksbanken föreslår också att riksdagen antar den föreslagna lagen om kontanter i livsmedelshandeln och på apotek. Enligt sammanfattningen som Kontantupproret hänvisar till betonas att detta behöver kompletteras med en fungerande myndighetstillsyn för att reglerna ska efterlevas.
För att minska risken för att svarta pengar används i kontantflödena vill Riksbanken införa en beloppsgräns på 10 000 kronor för kontantköp.
Rekommenderad hemberedskap och utredning om e‑krona
Som en del i samhällsberedskapen rekommenderar Riksbanken att alla i Sverige ska ha runt 1 000 kronor kontant hemma och också använda kontanter regelbundet. Syftet är att betalningar ska kunna genomföras även vid längre avbrott i digital infrastruktur eller störningar i betalsystemen.
Riksbanken anser vidare att en svensk e‑krona bör utredas i anslutning till den process som pågår på Europeiska unionens nivå kring en digital euro. En sådan digital centralbankspeng bedöms kunna bli ett komplement i ett framtida betalningslandskap.
Riksbankens inriktning får stöd av Kontantupproret, som beskriver att bankernas avveckling av kontanthanteringen har skapat sårbarheter.
– Det är välkommet att Riksbanken tydligt pekar på att bankerna ska agera för att stärka vår samhällsberedskap när det gäller betalningar. De har under många år monterat ner kontantsystemet och försvårat för allmänheten att kunna använda kontanter. Nu står vi i ett läge där vi har blivit sårbara som land. Det är dags för våra politiker att sluta dansa efter bankernas pipa. Det gäller i synnerhet regeringen, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret.
Kontantupproret är en rörelse med flera olika organisationer och föreningar som medlemmar, som alla verkar för att kontanter ska finnas kvar som betalmedel i Sverige.
