Volatila elpriser, elskatt, effekttariffer, kvartspriser, minuspriser och mixavtal bidrar till att 58 procent av svenskarna upplever elmarknaden som svår att förstå, enligt Vattenfalls senaste energibarometer som genomförts av undersökningsbolaget Statista. Samtidigt uppger fler än sju av tio att det är tröttsamt att hålla koll på elpriserna.
Trots upplevd komplexitet är viljan att leva klimatsmart fortsatt hög. Enligt undersökningen tycker 81 procent av svenskarna att det är viktigt att leva klimatsmart, och bland personer mellan 18 och 35 år stiger andelen till 87 procent. De flesta motiveras av omsorg om miljön och socialt ansvar, medan en femtedel också ser klimatsmarthet som ett sätt att spara pengar.
För att kunna leva mer klimatsmart efterfrågar 58 procent, främst i norra Sverige, förbättrad infrastruktur som bättre lokaltrafik och fler cykelbanor. Över hälften, 52 procent, skulle kunna tänka sig att betala mer för fossilfri el. Samtidigt uppger 85 procent att de inte vet hur stor del av deras el som är fossilfri.
Hög oro för kostnader och låg kunskap om avtal
Oro för höga elpriser är vanligast bland yngre. I åldersgruppen under 35 år oroar sig 62 procent för höga elpriser, jämfört med 43 procent bland personer över 65 år. Totalt anger 63 procent att de är oroliga för att rörligt pris kan ge höga kostnader, och 39 procent säger att de inte förstår skillnaden mellan fast och rörligt elpris.
Kunskapen om effekttariffer är låg. En tjugondel, 5 procent, uppger att de har hört talas om effekttariffer och vet hur det påverkar kostnaderna, medan 46 procent säger att de aldrig har hört talas om begreppet.
– Det är otroligt glädjande att så många av svenskarna vill leva klimatsmart men jag förstår samtidigt att elmarknaden kan kännas krånglig. Många känner sig osäkra på hur elen till deras hem produceras, vad det är de betalar för och vad som gör skillnad på elräkningen. Det skapar onödig frustration och elstress, säger Jens Berggren, klimatcoach på Vattenfall.
Energieffektiva vanor lever kvar efter elpriskrisen
Undersökningen visar att många av de beteendeförändringar som etablerades under elpriskrisen lever vidare. Nästan alla, 95 procent, har eller vill skaffa ljusdiodlampor. Intresset för smarta hem-lösningar är också utbrett, 81 procent uppger att de är intresserade av sådana system.
Intresset för hembatterier är särskilt stort bland yngre villaägare, där nio av tio har eller vill skaffa ett hembatteri. Totalt anger 76 procent att de vill eller redan har skaffat hembatteri. Samtidigt uppger 45 procent att investeringskostnader är det främsta hindret för energieffektiviseringsåtgärder.
I vardagen försöker många minska sin energianvändning. Ungefär två tredjedelar svarar att de lagar mat med lock, ofta i få kastruller, minskar sin belysning och duschar kortare tid. 69 procent uppger att de har minskat användningen av belysning, 61 procent duschar kortare och 45 procent använder mindre el och varmvatten. Omkring hälften av svenskarna uppger att de aktivt försöker minska användningen av el och varmvatten hemma.
Återvinning anges av 67 procent som den främsta åtgärden för att minska miljöpåverkan, och 69 procent säger att de försöker minska matsvinn. 62 procent uppger att de tar hänsyn till klimatvänliga förpackningar när de handlar.
– Genom att förstå vad som faktiskt påverkar elräkningen kan man göra smartare val. De ändrade beteenden som uppkom under energikrisen ser ut att bestå, men alla åtgärder är inte lika effektiva. Det är inget fel att släcka lampor, men det gör ganska liten skillnad på räkningen eftersom många idag har ljusdiodbelysning som drar väldigt lite ström. Uppvärmning och varmvatten står för cirka 75 procent av energiförbrukningen i en villa, medan hushållsel, främst i köket, är en mindre del. Att se över hur du värmer upp huset och använder varmvatten märks direkt på elfakturan, säger Jens Berggren.
Intresset för ny teknik och nya lösningar är stort även på fordonssidan. 48 procent kan tänka sig att köpa elbil. Samtidigt uppger 51 procent av husägarna att de vill ha rådgivning för att göra bostaden mer energieffektiv.
Enligt Vattenfall och Statista omfattar energibarometern svar från totalt 5 000 representativt utvalda personer i Sverige, Tyskland, Finland, Nederländerna och Storbritannien. Undersökningen genomfördes i november 2025.
