Utvecklingen i det undre luftrummet går snabbt och berör nu allt från blodleveranser och brandspaning till trafikövervakning och medicinska transporter vid vinter-OS, enligt SITE Destination. Den teknik som länge betraktats som futuristisk är på väg att bli en självklar del av kommunal och regional infrastruktur, samtidigt som dagens regelverk lyfts fram som en flaskhals.
Under en heldagsworkshop samlades aktörer från näringsliv, kommuner, regioner och politiken i Sverige och Norge för att diskutera hur elflyg och drönare förändrar transportsystemet och vilka strategiska val som krävs. En återkommande fråga under dagen var om SITE-regionen och i synnerhet Dalarna är redo för omställningen.
– Jag är överraskad hur mycket som redan utvecklats inom drönarteknik, sa Kristin Jauch, Pi Fastigheter, som upplevde dagen som mycket givande.
Undre luftrummet blir ny infrastruktur
Det undre luftrummet, området under 2 900 meters höjd, beskrevs som en framväxande strategisk infrastruktur. Här väntas drönare inom kort systematiskt och kommersiellt leverera mediciner, övervaka skogsbränder och inspektera broar. Parallellt utvecklas marknaden för kommersiella elflyg för taxitjänster, post och paket, med förväntade kommersiella tjänster inom bara några år.
– Utvecklingen har accelererat dramatiskt de senaste fem åren. Det som tidigare såg ut som framtidsvisioner är nu i stort sett praktiska lösningar, summerade Hans Siljebäck från Advanced Air Mobility när han öppnade dagen.
Han pekade också ut den kommande femårsperioden som avgörande, då nya EU-regelverk och tekniska genombrott väntas förändra luftburen mobilitet i grunden.
Dalarna saknas på kartan – Sundsvall visar vägen
Förmiddagens genomgångar visade hur Sverige redan har flera testbäddar där räddningstjänster, infrastrukturägare och sjukhus använder drönare för uppdrag som tidigare krävde helikopter eller personal på plats. Kartläggningen visade dock att Dalarna ännu saknar en egen satsning.
– Det har varit en väldigt intressant och lärorik dag. Det är värdefullt att få höra goda exempel och förstå vad som händer i Sverige och internationellt. Särskilt spännande var det att höra om utvecklingen i Sundsvall, säger Ronja Backsell och Hanna Forsell, infrastrukturstrateger vid Region Dalarna.
Frågan lyftes som strategiskt viktig, då regioner som tidigt positionerar sig kan stärka både konkurrenskraft och beredskap, medan andra riskerar att hamna efter.
Sundsvalls kommun presenterade sitt arbete med att bygga ett ”luftrumslabb” med teknisk infrastruktur för olika typer av övervakning. Där används sensordata från stadsnätet för att förstå och planera luftburna aktiviteter, något som väckte stort intresse bland deltagarna. Frank Olofsson, verkställande direktör för Sundsvalls flygplats, och Niklas Andersson, infrastrukturstrateg i Sundsvalls kommun, delade sina erfarenheter från den pågående satsningen.
Under lunchen demonstrerade Imiteras avancerade virtuella miljöer, där bland annat drönare, rymdteknik och kommunal service visualiserades.
– Det blir tydligt vad som faktiskt är möjligt. Det var spännande att testa, säger Bjørnar Engh från Trysil kommune.
Konkreta användningar – från OS till glesbygd
Eftermiddagens program gav flera exempel på hur tekniken redan skapar samhällsnytta. För medicinska transporter kan drönare leverera akut medicin eller blod direkt till sjukhus i områden med svår markinfrastruktur och därmed spara minuter i transportkedjan.
Inför vinter-OS 2026 i Sydtyrolen ansvarar StradaAi för medicinska transporter och övervakning av det undre luftrummet mellan tävlingsplatser och OS-sjukhuset, vilket lyftes fram som ett exempel på hur drönare integreras i stora internationella evenemang.
Inom skogs- och naturvård används tekniken för att analysera skogens tillstånd, effektivisera beslut om förvaltning, bedöma brandrisker och transportera utrustning i svår terräng. I flera svenska regioner testas och beställs kommersiella tjänster där broar, vägar och teknisk infrastruktur inspekteras med hjälp av drönare, något som beskrivs som både snabbare och mer kostnadseffektivt än traditionella metoder.
För företag i landsbygdsområden diskuterades möjligheten att använda större drönare som lösning för de första och sista kilometrarna i godstransporter, särskilt där avstånden är stora.
Workshoppen avslutades med en gemensam slutsats: tekniken bedöms som mogen, användningsområdena ökar och många aktörer är redo att skala upp. För att det ska ske krävs dock att regioner och kommuner tar initiativ och att regelverket anpassas för att möjliggöra mer systematiska och kommersiella tjänster i det undre luftrummet.
Det undre luftrummet beskrevs som en ny transportväg, jämförbar med vägar och digital fiber, och för Dalarna återstår frågan om regionen vill vara med och forma utvecklingen eller lämna initiativet till andra.
