Sveriges krisberedskap inom hälso- och sjukvården kan stärkas genom att införa civilplikt för vårdpersonal, föreslår Socialstyrelsen i ett nytt underlag till regeringen. Civilplikten ska inte ersätta regioners och kommuners huvudansvar för bemanning, utan fungera som ett stöd när andra åtgärder inte räcker till vid höjd beredskap.
Förslaget bygger på två huvudsakliga vägar för att kalla in personer till civilplikt inom vården. Den första riktar sig till unga som genomgått mönstring och som kan tas ut till en längre grundutbildning till sjukvårdare. Utbildningen ska till stor del bygga på befintliga undersköterskekurser och på så sätt knytas till redan etablerade utbildningsstrukturer.
Den andra vägen handlar om att identifiera personer med tidigare vårdutbildning, som undersköterskor, sjuksköterskor eller läkare, som i dag arbetar utanför vården och inte heller är verksamma inom annan samhällsviktig verksamhet för totalförsvaret. Dessa personer ska vid behov kunna återkallas för tjänstgöring inom vården under höjd beredskap.
– Genom att öka vårdkunskaper bland tusentals unga stärker vi både motståndskraften och tryggheten i samhället, säger generaldirektör Björn Eriksson, Socialstyrelsen.
Tre ambitionsnivåer och behov av ersättning
Socialstyrelsen redovisar tre olika ambitionsnivåer för hur många personer som kan tas ut för civilplikt inom vården under en femårsperiod. Spannet ligger mellan 10 000 och drygt 20 000 civilpliktiga, varav mellan 3 000 och 8 000 bedöms kunna utgöras av personer med tidigare vårdutbildning.
Myndigheten lyfter samtidigt fram praktiska utmaningar. Redan i dag är det svårt att ordna tillräckligt många praktikplatser inom vårdutbildningar, vilket bedöms bli en begränsande faktor när antalet utbildningsplatser ökar. Därför föreslår Socialstyrelsen ekonomisk kompensation till regioner och kommuner som tar emot praktikanter kopplade till civilpliktsutbildningen.
Den lägsta ambitionsnivån i förslaget motsvarar en ökning av antalet elever i vårdutbildningar med cirka 15 procent, enligt Socialstyrelsen. Myndigheten betonar att civilplikten ska planeras så att den stärker den samlade vårdkapaciteten utan att underminera den ordinarie verksamheten.
Civilplikt även inom tandvård och nästa steg
Förutom hälso- och sjukvården ser Socialstyrelsen ett behov av civilplikt även inom tandvården. Myndigheten framhåller att en fungerande tandvård är viktig även i krig, bland annat för att säkerställa operativ förmåga och förebygga följdsjukdomar. Behovet av förstärkning bedöms kunna variera mellan regioner och utifrån olika scenarier, varför området kräver fortsatt analys och en stegvis utveckling.
För att förslaget om civilplikt för vårdpersonal ska kunna genomföras krävs ett politiskt beslut. Ett regeringsbeslut i närtid skulle enligt Socialstyrelsen göra det möjligt att starta grundutbildning för civilpliktiga efter mönstring tidigast hösten 2028. Civilplikt för läkare, sjuksköterskor och undersköterskor skulle kunna inledas redan våren 2027.
Socialstyrelsen bedömer också att fler befattningar inom vård och omsorg kan komma att utredas för civilplikt i framtiden. Samtidigt uppmanas regioner och kommuner att fortsätta sin egen planering för bemanning vid kris och krig, då deras ansvar för sjukvården ligger fast även med ett civilpliktsystem.
Om regeringen beslutar att gå vidare ska Socialstyrelsen tillsammans med Plikt- och prövningsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ta fram mer detaljerade planer för utbildningar, befattningar och urvalsprocesser för civilpliktiga.
