Tre av fyra svenskar (74 procent) vet vad en VPN-tjänst är och hur den fungerar, men endast 27 procent använder en. Det framgår av en ny undersökning från cybersäkerhetsföretaget NordVPN, uppger bolaget i ett pressmeddelande via TT. Undersökningen visar också att 11 procent har använt VPN tidigare men slutat.
– Kunskapen finns, men beteendet släpar efter. Många svenskar vet vad en VPN gör, men väljer ändå att inte använda den. Det visar att vi fortfarande underskattar hur mycket av vårt digitala liv som faktiskt är öppet för andra, säger Adrianus Warmenhoven, cybersäkerhetsrådgivare på NordVPN.
Liten tillväxt och nordisk jämförelse
Svenska användare ligger något före övriga Norden, men marginalerna är små. I Danmark uppger 22 procent att de använder VPN och i Norge 20 procent, enligt undersökningen. Tillväxtpotentialen framstår som begränsad: endast 4 procent av svenskarna kan tänka sig att börja använda VPN inom tolv månader. Av dessa kan 2 procent tänka sig att betala för tjänsten, medan 2 procent bara skulle använda en gratisversion.
Sammantaget pekar resultaten på att många i Norden avstår från VPN, trots en växande hotbild mot digital integritet, enligt pressmeddelandet.
Risker utan skydd enligt NordVPN
NordVPN lyfter tre typer av risker med att vara utan VPN: ökad datainsamling och spårning från plattformar, internetleverantörer och annonsörer; sårbarhet på öppna Wi-Fi-nät där obehöriga kan komma åt uppgifter som lösenord och kortinformation; samt förhöjd risk för cyberbrott genom till exempel nätfiske eller identitetsstöld.
– Att använda en VPN handlar inte om att ha något att dölja, utan om att skydda det som är viktigt. I takt med att digitala hot blir mer sofistikerade måste säkerhet bli en självklar del av våra vardagsvanor, precis som att låsa dörren när vi går hemifrån, avslutar Adrianus Warmenhoven, cybersäkerhetsrådgivare på NordVPN.
Så gjordes undersökningen
Undersökningen beställdes av NordVPN och genomfördes av SYNO International, Norstat och Cint mellan den 4 och 26 augusti 2025. Totalt deltog mellan 800 och 1 000 personer från 23 länder. Deltagarna var internetanvändare i åldrarna 18–74 år. För att säkerställa ett nationellt representativt urval i varje land användes kvoter för ålder, kön och region, enligt pressmeddelandet.
