Statens anslag till forskning och utveckling under 2024 uppgår till 46,5 miljarder kronor, en ökning med 319 miljoner kronor jämfört med 2023 i fasta priser, enligt Statistiska centralbyrån. Trots ökningen minskar forskningens andel av den totala statsbudgeten till 3,29 procent, ned från 3,49 procent året innan. Det är den lägsta nivån sedan 2009, samtidigt som statsbudgeten som helhet vuxit med drygt 10 procent till 1 415 miljarder kronor.
Enligt Statistiska centralbyrån ligger andelen forskning och utveckling av bruttonationalprodukten kvar på 0,73 procent, oförändrad jämfört med föregående år.
Försvar och krisberedskap förstärks
En tydlig förändring är att forskningsmedel med koppling till försvar och krisberedskap växer kraftigt. Statistiska centralbyrån lyfter fram att detta både märks i 2024 års budget och i preliminära uppgifter om budgeten för 2025.
– Vi ser att forskning och utveckling relaterad till försvar fick en stor ökning i 2024 års budget, och verkar ha ett stort fokus även i budgeten för 2025 enligt våra preliminära siffror. Framför allt handlar det om ökade medel till Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och forskningsmedel till Försvarsmakten, säger nationalekonom och statistiker Philip von Schéele, Statistiska centralbyrån.
Sett till socioekonomiska ändamål ökade anslagen till forskning för försvar med 17 procent och utgjorde 3,5 procent av de totala anslagen till forskning och utveckling under 2024. Det är den största ökningen både i procent och i absoluta tal, med 241 miljoner kronor mer än året innan.
Även området försvar och samhällets krisberedskap sticker ut i den funktionella fördelningen av medel, med en ökning på 21 procent jämfört med 2023. Andra områden med tydliga uppgångar är internationell samverkan, plus 13 procent, och rättsväsendet, plus 7 procent.
Den största minskningen sker inom regional utveckling, där anslagen till forskning och utveckling sjunker med 49 procent. Statistiska centralbyrån uppger att detta framför allt beror på förändringar i medel från den europeiska utvecklingsfonden.
Universitetsforskning dominerar – internationellt samarbete växer
Utbildning och universitetsforskning är fortsatt det största utgiftsområdet för statliga anslag till forskning och utveckling. Området uppgår till 30,8 miljarder kronor, en ökning med drygt 1 miljard kronor jämfört med 2023, och står därmed för 66 procent av de statliga medlen till forskning och utveckling. Det är samma andel som föregående år. Därefter följer näringsliv med 4,4 miljarder kronor och allmän miljö- och naturvård med 2,7 miljarder kronor.
Inom universitets- och högskolesektorns ramanslag är naturvetenskap det största forskningsämnet och står för 27 procent av medlen. Medicin och hälsovetenskap utgör 23 procent och samhällsvetenskap 18 procent. Fördelningen mellan forskningsämnesområden är i stort sett oförändrad jämfört med 2023.
En annan tydlig trend är ökningen av statliga medel till transnationellt samordnad forskning och utveckling, det vill säga satsningar som sker i samarbete över nationsgränser. Under 2024 uppgick dessa medel till 4 miljarder kronor, en uppgång med 20 procent från året innan. Det motsvarar nästan 9 procent av de statliga anslagen till forskning och utveckling, vilket Statistiska centralbyrån beskriver som en historiskt hög nivå. Ökningen förklaras bland annat av mer medel från Rymdstyrelsen till European Space Agency.
Statistiken bygger på budgetpropositionen för 2024 och har uppdaterats med beslutade ändringsbudgetar under året. Den följer internationella riktlinjer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling och Europeiska kommissionen för att ge en samlad bild av statens satsningar på forskning och utveckling.
– Det är viktigt att följa hur statens prioriteringar förändras över tid för att förstå vilka områden som får ökat stöd, säger nationalekonom och statistiker Philip von Schéele, Statistiska centralbyrån.
Den slutliga statistiken för 2024 publiceras nästa gång i mars 2026.
