Inför riksdagsvalet 2026 har vi ställt samma frågor till alla riksdagspartier. Alla publicerade intervjuer finns här.
1. Vad inom totalförsvaret ser ni som viktigast att utveckla under kommande mandatperiod?
Det civila försvaret. Det militära har nu både finansiering och riktning, men den civila sidan släpar efter – och det är den som avgör om Sverige har uthållighet. Vi prioriterar tre saker: en stabil och planerbar elförsörjning, där ny kärnkraft är en försvarsfråga och inte bara en
energifråga; försörjningen av livsmedel, läkemedel och drivmedel, där vi vill se riktiga beredskapslager men också fler frihandelsavtal med likasinnade demokratier; och skyddet av kritisk infrastruktur. Det sista betyder både att vi ska sluta göra oss av med spår, banvallar, hamnlägen och flygfält vi kan behöva igen, och att fientliga fastighetsförvärv nära skyddsvärda anläggningar måste stoppas. Fallet vid inloppet till Musköbasen visar hur långt efter lagstiftningen ligger. Och över allt detta: Ukraina. Ukrainas förmåga att stå emot är den enskilt viktigaste faktorn för svensk säkerhet.
2. Hur mycket vill ni satsa på det civila försvaret under kommande mandatperiod? Vad ska pengarna användas till och hur ska satsningen finansieras?
Liberalerna vill att Sverige satsar fem procent av BNP på försvar och försvarsrelaterade investeringar, i linje med Natos åtagande om 3,5 plus 1,5 procent. Det civila försvaret hör hemma i den senare delen, och där ligger nivån i dag för lågt. Investeringar kan lånefinansieras, Sverige har en av EU:s lägsta statsskulder och det vore oansvarigt att inte använda det utrymmet i det oerhört allvarliga säkerhetsläget vi har just nu. På sikt behöver statsbudgeten komma i balans genom tillväxt i ekonomin och omprioriteringar.
3. EU-kommissionen har stämt Sverige för att CER-direktivet inte implementerats i tid, den skulle varit implementerat oktober 2025. Hur ser ni på det och vilka åtgärder vill ni se?
Det är bra att den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Vi i Sverige ska leva upp till våra europeiska åtaganden.
4. Vid störningar i logistikkedjor och försörjningen av exempelvis livsmedel, läkemedel och drivmedel – vilket ansvar bör staten respektive kommuner och regioner ha?
Staten ansvarar för det som bara kan lösas nationellt: prioritering och ransonering, drivmedelsförsörjningen, nationella lager av läkemedel och kritiska insatsvaror, hamnar och transportkorridorer samt avtalen med näringslivet. Staten har också det utrikespolitiska ansvaret – att hålla handelsvägarna öppna, fördjupa EU:s inre marknad och sluta frihandelsavtal med demokratier vi kan lita på. Sveriges livsmedelsförsörjning avgörs inte bara i svenska lagerlokaler, utan i tillgången på foder, gödsel och drivmedel från omvärlden.
Kommuner och regioner ansvarar för det lokala: dricksvatten, reservkraft, utspisning, äldreomsorg och vård. Där måste staten bli tydligare med vad som förväntas – och finansiera det. Men principen är att beredskap ska byggas i de flöden som redan finns. Handeln, drivmedelsbolagen och åkerierna kan logistik. Staten ska ställa krav och kunna betala för överkapaciteten.
5. Sjukvården är i många regioner hårt belastad redan i vardagen. Hur vill ni stärka Sveriges sjukvårdsförmåga vid kris och krig?
Sjukvården är en central del av det civila försvaret, och det civila försvaret måste återuppbyggas nu för att samhällsviktiga funktioner ska fungera vid ett väpnat angrepp. Tre saker är avgörande. Först beredskapslagren: vården ska kunna upprätthållas under extrema förhållanden, och det kräver uppdaterade och tillräckliga lager av läkemedel och sjukvårdsmateriel. Den lagerhållningsskyldighet som träder i kraft vid årsskiftet 2027 är ett steg i rätt riktning, men måste vara fullt finansierad och följas upp. Sedan samordningen: Liberalerna vill att staten tar ett tydligare ansvar för krisberedskapen i hela landet. Vården ska vara likvärdig och fungera överallt i kris och krig – beredskapen kan inte se helt olika ut beroende på vilken region man råkar bo i. Och slutligen samarbetet. Vi vill fördjupa det civila beredskapsarbetet inom EU så att medlemsländerna kan bistå varandra vid större påfrestningar.
6. Vilka konkreta resultat inom totalförsvaret vill ni att väljarna ska kunna se när nästa mandatperiod är slut?
Sex saker som går att pricka av. Sverige ligger på minst 3,5 procent av BNP till kärnförsvaret och har en trovärdig plan för de återstående 1,5 procenten. Beredskapslager av livsmedel finns fysiskt på plats, med en uthållighet uttryckt i veckor som allmänheten får veta. Lagen om motståndskraft är i kraft, de kritiska verksamhetsutövarna är utpekade och Sverige har ingen EU-process mot sig i beredskapsfrågor. Lagerhållningsskyldigheten för sjukvårdsprodukter är genomförd i samtliga regioner. Ryska och belarusiska intressen kan inte längre förvärva fast egendom i Sverige – som i Finland och Baltikum – och staten kan lösa in fastigheter som utgör en säkerhetsrisk. Och bindande beslut om ny kärnkraft är fattade med byggstart genomförd. Till det kommer det som inte syns i en tabell: att stödet till Ukraina hållit hela vägen.
7. Om ni bara fick genomföra en reform inom totalförsvaret under nästa mandatperiod – vilken skulle det vara och varför?
En genuin europeisk försvarsunion. Sveriges säkerhet är oupplösligt sammankopplad med resten av EU:s, och Liberalerna vill att EU-samarbetet – vid sidan av Nato och arbetet inom koalitionen av frivilliga – ses som en självklar och central del av det svenska totalförsvaret. Vi har inte längre råd med ett provinsiellt synsätt där Sverige betraktas som en isolerad försvarsuppgift; vi ingår i ett större sammanhang och våra sårbarheter är gemensamma. Konkret innebär det ett utökat EU-samarbete på försvarsområdet, inte minst inom det civila försvaret där försörjning, energi och krishantering redan i dag är gränsöverskridande frågor. Det innebär ett gemensamt europeiskt cyberförsvar, fler gemensamma upphandlingar av försvarsmateriel som pressar priser och ökar produktionstakten, och en europeisk drönarvägg som skyddar unionens östra flank – och därmed också oss. Liberalerna är Sveriges mest EU-vänliga riksdagsparti, och det är ingen tillfällighet att det är just vi som driver den här frågan. De flesta av vår tids kriser går helt enkelt inte att möta ensam. Säkerheten är den tydligaste av dem alla.
Om Gulan Avci
Gulan Avci är Liberalernas försvarspolitiska talesperson, representant i Försvarsberedningen, tidigare riksdagsledamot och numera oppositionsborgarråd och gruppledare för L i Stockholms stad.
