Forskningscentrumet REDO får en total budget på 127 miljoner kronor, inklusive parternas samfinansiering. Energimyndigheten bidrar med 42,3 miljoner kronor under fem år från 2027. Centrumet leds av elkraftforskare vid KTH tillsammans med Uppsala universitet och industripartners, enligt KTH.
En av frågorna är hur tillgången till viktiga komponenter kan säkras. Patrik Hilber, professor i risk och tillförlitlighet i elkraftsystem på KTH, pekar på lagerhållning som en möjlig åtgärd för att minska sårbarheten.
– Att säkra tillgången på energi är väldigt viktigt, både i vardagen och i en omvärld präglad av klimatförändringar och konflikter. Vi forskare behöver titta på beroende och självförsörjning. Vi kan inte bli helt självförsörjande på viktiga komponenter, men det kan till exempel behövas fler lager så att vi inte blir alltför sårbara, säger Patrik Hilber.
Forskningen ska också behandla hur elnäten kan utformas för att tåla störningar och hur drift och styrning kan upprätthållas under extrema förhållanden. Bland hoten som ska studeras finns angrepp mot ledningar och stationer samt bränder, stormar och skyfall. Data, digital kommunikation och komponenters livslängd ingår också i arbetet.
Bland parterna finns Svenska kraftnät, Hitachi Energy, NKT, E.ON och Vattenfall. Ferroamp och Plexigrid deltar med koppling till distributionsnätens utveckling och ska bidra till att omsätta forskningen i produkter. REDO har även en koppling till Centrum för totalförsvar.
