Lönsamheten i svenskt lantbruk ligger på den högsta nivån på tio år, samtidigt som skillnaderna mellan produktionsgrenarna har fördjupats, enligt höstens Lantbruksbarometer i ett pressmeddelande från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund. Lägre räntor och högre avräkningspriser lyfter helheten, men växtodlingen pressas hårt när spannmålspriserna faller.
Stark mjölk – pressad växtodling
53 procent av de tillfrågade lantbrukarna uppger att lönsamheten är ganska eller mycket god. Det är tre procentenheter högre än i våras och nio procentenheter över hösten 2024. Mjölkproduktion driver utvecklingen med ett lönsamhetsindex på +88 – den högsta nivån på 25 år. Även gris- och nötköttsproducenter rapporterar förbättring, med index +77 respektive +40.
Samtidigt uppger åtta av tio spannmålsproducenter att lönsamheten är dålig eller mycket dålig, trots god skörd. Växtodlingens index faller från -23 i våras till -61 i höst, i nivå med de historiskt låga utfallen hösten 2018 och 2023.
– Höga avräkningspriser på kött och mjölk, i kombination med sjunkande spannmålspriser har förstärkt skillnaderna mellan produktionsgrenarna. Det är glädjande att lönsamheten ökat inom animalieproduktion samtidigt är det ett oroande läge för växtodlarna. För dig som animalieproducent är det ett bra tillfälle att förverkliga långsiktiga mål för verksamheten. För växtodlare är mitt råd att se över vilka delar och kostnader som du kan påverka här och nu likväl som att riskminimera, säger Filip Olsson, Segmentschef Skog & Lantbruk på Ludvig & Co.
Skuldsättning minskar trots lägre ränta
Trots förbättrad lönsamhet och sjunkande räntor ökar inte skuldsättningen i takt med inflationen. I reala termer minskar skuldsättningen för andra året i rad. Den totala skulden i svenskt lantbruk uppgår till cirka 392 miljarder kronor. Riksbankens sänkta styrränta – den lägsta nivån sedan 2022 – har samtidigt dämpat räntekostnaderna för befintliga lån.
– Att skuldsättningen minskar visar att lantbruket avvaktar med sina investeringar men också att det dröjer innan räntesänkningarna får effekter på företagens investeringsvilja. Förhoppningsvis ser vi en vändning under närmaste året nu när räntorna har kommit ned ytterligare samtidigt som lönsamheten förbättras i lantbruket, säger Jörgen Kennemar, Företagarekonom på Swedbank.
Förtroendet från konsumenterna stärks enligt barometern. 62 procent av lantbrukarna upplever att konsumenterna har förtroende för dem, fem procentenheter mer än i fjol. Undantaget är växtodlingen där 53 procent upplever kundförtroende, jämfört med 54 procent förra året.
– Trots stigande livsmedelspriser upplever lantbrukarna att de har konsumenternas förtroende. Det är viktigt för att vi ska kunna säkra svensk livsmedelsförsörjning. Samtidigt är det viktigt att lönsamheten ligger på en nivå som gör det möjligt för lantbrukare att kunna investera för att säkra livsmedelsförsörjningen men också att kunna ställa om till ett mer hållbart lantbruk, säger Björn Elfstrand, VD på Sparbankernas Riksförbund.
