Regeringen kompletterar Kriminalvårdens pågående förberedelser för särskilda ungdomsenheter så att de även omfattar barn i åldern 13–14 år, enligt Justitiedepartementet i ett pressmeddelande. Målet är att ungdomsfängelserna ska stå klara den 1 juli 2026. Uppdraget tar sikte på att anpassa både verksamhet och lokaler för yngre lagöverträdare samt att säkerställa att barn inte avtjänar straff tillsammans med vuxna.
I augusti 2023 tog regeringen emot betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga. Där föreslås att påföljden sluten ungdomsvård ska tas bort och ersättas av fängelse, som ska verkställas på särskilda ungdomsavdelningar inom Kriminalvårdens anstalter. Regeringen har därför tidigare gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda särskilda ungdomsfängelser för lagöverträdare i åldern 15–17 år, med utgångspunkten att barn och unga inte ska avtjäna straff tillsammans med vuxna.
Sänkning av straffbarhetsåldern föreslås
I utkastet till lagrådsremissen Sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott föreslås att fängelse ska kunna dömas ut även för 13–14‑åringar vid brott som har minimistraff på fängelse i fyra år eller mer samt vid försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Regleringen föreslås vara tidsbegränsad till fem år. Mot denna bakgrund kompletteras Kriminalvårdens uppdrag så att även den nya målgruppen omfattas.
Verksamhetsinnehåll och lokaler ska anpassas till de yngsta barnens behov. Enligt uppdraget handlar det bland annat om att, på sätt som Kriminalvården bedömer lämpligt, kunna hålla 13–14‑åringar åtskilda från de äldsta barnen. Verksamheten ska dessutom uppfylla bestämmelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter.
Särskilda avdelningar på flera anstalter
Kriminalvården planerar särskilda ungdomsavdelningar för pojkar vid anstalterna Högsbo, Rosersberg, Österåker, Kumla, Skenäs och Täby. Avdelningar för flickor planeras vid anstalterna Ystad och Sagsjön. Införandet sker etappvis, vilket innebär att alla anstalter inte tar emot barn från den 1 juli 2026.
– En sänkning av straffbarhetsåldern för de allvarligaste brotten behövs av flera skäl. Det är viktigt för att stärka upprättelsen för brottsoffer, att skydda samhället och att hjälpa barn att lämna den kriminella banan. Detta ger också en femårsfrist för det preventiva arbetet att komma ikapp dagens verklighet. Kriminalvården får nu i uppdrag att på bästa sätt förbereda verksamheten på att ta emot den yngsta målgruppen, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
– När 13–14-åringar springer runt med automatvapen måste det mötas med samhällets fulla kraft. För att skydda andra måste de kunna låsas in och genom att sänka straffbarhetsåldern öppnar vi upp polisens verktygslåda. Det ger oss en chans att både stoppa fortsatt våld och vända utvecklingen för de här barnen innan det är för sent, säger Henrik Vinge, ordförande i justitieutskottet, Sverigedemokraterna.
– Antalet barn, så unga som 13–14 år, som begår grova våldsbrott har ökat dramatiskt. Insatser för att förhindra detta och att även vidta åtgärder efter fullbordade brott är ett måste. Samtidigt behöver verkställigheten anpassas utifrån gärningspersonens ålder. Det är välkommet att Kriminalvården nu får i uppdrag att se hur verksamheten behöver anpassas, säger Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.
– Jag har stort förtroende för Kriminalvården och hur de löser den ansträngda situation de har, inte minst med platsbrist. Jag är övertygad om att de även kommer kunna se till att de 13 och 14-åringar som döms till fängelse kommer tas om hand på bästa sätt, säger Martin Melin, rättspolitisk talesperson för Liberalerna.
